Cancer i bukspottkörteln, pankreascancer, ger diffusa svårtolkade symtom vilket för med sig att den oftast upptäcks för sent, när den redan hunnit sprida sig. Dödligheten är hög men tidig upptäckt skulle kunna ändra på det. Snart kan ett diagnostiskt test, som upptäcker pankreascancer tidigt, vara tillgängligt.
Idag pratar alla om ”big data” men så var det inte för tjugo år sedan. Inom cancerforskningen var man fokuserad på att identifiera enskilda cancerspecifika biomarkörer men Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid Lunds universitet, var redan då inne på idén med att samla mycket data som kunde ge mycket information som i sin tur skulle kunna nyttjas för att förbättra diagnostik och behandling av komplexa sjukdomar som cancer.
Carl Borrebaeck– Det fick jag inte mycket gehör för då men nu jobbar nästan alla så, säger Carl Borrebaeck som också är ordförande för CREATE Health, ett strategiskt centrum för translationell cancerforskning samt ordförande för innovationsföretaget Immunovia.
Molekylära fingeravtyck
Närmare bestämt handlade idén om att identifiera hela mönster, en sorts molekylära fingeravtryck, som är specifika för olika cancersjukdomar. Mycket kortfattat bygger metoden på att man med microchip, förbehandlade med en uppsättning antikroppar, specifikt fångar upp cancerrelaterade förändringar i ett blodprov. Mönstret som uppstår visar om patienten har cancer eller inte.
Läs mer om metoden
– Vi började undersöka möjligheterna till att utveckla ett sådant chip redan år 2000. Det var ett tvärprofessionellt team som jobbade de första fem åren med att utveckla tekniken. Vi var tidigare vana vid att jobba med en antikropp åt gången men nu skulle vi ha in flera hundra på en liten yta. Den stora utmaningen var att kvalitetssäkra metoden.
”Man ska aldrig ge upp”
Därefter påbörjades den första kliniska studien och resulterade i en första publikation 2008 som visade att man med hjälp av metoden kunde hitta pankreascancer. Men en studie säger ingenting om den inte kan upprepas. Den följdes av fler studier i samarbete med forskare i andra europeiska länder. 2012–2013 inleddes ett samarbete med ett universitet i Kina och man fick på så sätt möjlighet att testa metoden på prover från kinesiska patienter.
– Det visade att metoden fungerade lika bra på patienter av såväl kinesiskt/asiatiskt som kaukasiskt ursprung. Det var nu vi började inse att vi hade något riktigt bra på gång.
Det är kostsamt att genomföra alla studier som krävs för att ett diagnostiskt test ska bli godkänt för användning i sjukvården. Därför lades det fortsatta arbetet över på Immunovia, ett företag grundat av forskare vid Lunds universitet och CREATE Health i Lund.
– Förra året publicerade vi resultat från den största studien hittills. Den är baserad på prover från 1 700 patienter och kontroller och visar tydligt att vår metod kan hitta även de tidiga stadierna av pankreascancer med mycket hög noggrannhet. Då kan cancern fortfarande opereras vilket skulle kunna öka överlevnaden från ungefär 5 till nästan 50 procent.
Snart i hamn
Nu återstår en sista studie som går ut på att screena och följa 2 000 högriskpatienter*. Studien väntas bli klar inom närmaste åren och om allt går enligt plan så kan testet därefter börja användas inom sjukvården.
En 20-årig resa närmar sig sitt slut samtidigt som det öppnas nya möjligheter. Test för andra cancertyper står på tur och metoden har visat lovande resultat även för autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och systemisk lupus erythematosus, SLE.
– Det har varit en lång resa men den visar att man aldrig ska ge upp och slutresultatet ser riktigt bra ut för patienterna, säger Carl Borrebaeck.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
*Högriskgrupper
Testet är i första hand tänkt att användas på högriskgrupper. Till dessa räknas personer med ärftlig belastning eller nydebuterade typ 2-diabetiker över 50 år med visad viktnedgång. Testet kan även komma att användas på patienter med misstänkta symtom då datortomografi (CT) bekräftat förändringar i bukspottkörteln.
