Under de senaste 20–30 åren har det kommit allt mer forskning som visar på skillnader i hälsa bland HBTQ-personer, jämfört med den övriga befolkningen. Det gäller framför allt den psykiska hälsan och förekomst av beroendeproblem.
Niroshani Broman är psykiatrisjuksköterska vid Beroendecentrum i Malmö och doktorand vid Lunds universitet. Hon forskar kring denna ojämlikhet i hälsa i HBTQ*-gruppen, med särskild inriktning på beroendetillstånd. Hon fick upp intresset för beroendesjukvård och HBTQ i samband med en magisteruppsats hon skrev när hon gick vidareutbildning i psykiatri. För även om de flesta HBTQ-personer inte har besvär med psykisk ohälsa och beroende, blev hon förvånad över de skillnader som fanns i jämförelse med övriga befolkningen.
* HBTQ, ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter (RFSL).
– Flera undersökningar tyder till exempel på att kvinnor med en homosexuell eller bisexuell läggning har en ökad sårbarhet för att utveckla beroendeproblem i jämförelse med heterosexuella kvinnor, särskilt kvinnor i ung vuxen ålder, säger Niroshani Broman.
Hon är noga med att poängtera att de allra flesta HBTQ-individer inte har dessa problem, men det är definitivt en ojämlikhet jämfört med hur det ser ut i resten av befolkningen.
Dessutom har man sett att kvinnor som tillhör en sexuell minoritet i mindre utsträckning söker vård än män med en icke heterosexuell läggning. Det kan bland annat bero på att det finns andra barriärer och trösklar att ta sig över i kontakten med sjukvården. Det kan till exempel handla om en rädsla att bli bemött med okunskap eller så kan det handla om en rädsla för att bli diskriminerad.
– Man kanske är rädd för att bli bemött med negativa attityder beroende på ens sexuella läggning eller könsöverskridande identitet när man söker vård som HBTQ-person. Det var ju trots allt inte så länge sedan som Socialstyrelsen tog bort diagnosen homosexualitet och först 1979 ansågs det inte längre sjukligt att vara homosexuell i Sverige.
Det är viktigt att öka kunskapen inom vården för att bättre kunna bemöta HBTQ-individer. Niroshani Broman hoppas därför att hennes avhandling ska bidra till en förbättrad behandling av beroendeproblem i HBTQ-gruppen, för de personer som är i behov av vård.
Text: CATHARINA NYGREN
