Det är cirka 7000 personer i åldern 10-64 år årligen i Sverige som drabbas av främre korsbandsskada. Vanligast förekommande är skadan bland dem som idrottar, inte minst ungdomar, och kvinnor drabbas i högre grad än män.

Trots att förändrade belastningsmönster har visat sig vara en faktor i skadeögonblicket, och även misstänks ge allvarliga komplikationer på sikt, finns det väldigt lite kunskap om hur dessa mönster uppkommer och hur de kan påverkas. Det menar fysioterapeut Anna Trulsson som nyligen disputerat vid Lunds universitet.

Rörelsemönster efter knäskada

Anna Trulsson har utvecklat ett test, Test for Substitution Patterns (TSP), som möjliggör standardiserad, kvantifierbar och säker observationsmätning av förändrade belastningsmönster i ben och bål hos dessa patienter. Testet består av fem rörelser som patienten får utföra medan fysioterapeuten skattar rörelseavvikelserna på en skala.

När korsbandet går sönder så blir hela leden instabil eftersom det trasiga ligamentet inte längre stabiliserar. Även nervsystemet påverkas och kontrollen av benets muskler försämras. Följderna kan bli bestående funktionsnedsättningar i knäet med instabilitet, smärtsamma knäledsvikningar och en ökad risk för nya skador. Runt hälften av de som skadas utvecklar så småningom även artros.

Att man belastar knäet på rätt sätt är sannolikt en viktig faktor för hur framgångsrik rehabiliteringen av en knäskada blir, men idag görs sällan någon utvärdering av hur rörelserna utförs.

-Vid rehabilitering av patienter med främre korsbandsskada mäts bland annat muskelstyrka, knäledsstabilitet och hoppförmåga, men det saknas idag regelmässig utvärdering av hur rörelserna utförs och om dessa skiljer mellan frisk och skadad sida. Sådana tester skulle vara mycket värdefulla att använda före, under och efter rehabiliteringen för att inte bara kunna upptäcka, men även följa mönstrens utveckling och för att kunna åtgärda dem, TSP är ett observationsinstrument som möjliggör det, säger Anna Trulsson.

Klarar inte av att kompensera för instabiliteten

Anna Trulsson har även undersökt möjliga bakomliggande orsaker till förändrade belastningsmönster genom mätning av musklernas aktiveringsmönster med så kallad ytelektromyografi, synkroniserat med ledvinkelmätning och videomfilmning av de förändrade rörelserna. Dessa resultat visade att patienterna hade förändrade muskelaktiveringsstrategier på sin skadade sida vilket skulle kunna vara en bidragande faktor till de förändrade rörelse- och belastningsmönstren.

– Det verkar alltså som att nervsystemets styrning av musklerna inte riktigt klarar att kompensera för den instabilitet som den främre korsbandsskadan medför och detta vill vi studera vidare för att kunna förstå kontrollen av rörelser bättre och för att kunna designa ytterligare förbättrad rehabilitering för främre korsbandsskadade personer, avslutar Anna Trulsson

I Anna Trulssons fyra studier ingick 142 personer (93 med främre korsbandsskada och 49 friska) som var ”normalmotionärer” med en medelålder på knappt 30 år. Resultatet av avhandlingen visade att förändrade belastningsmönster förekommer oftare hos personer med främre korsbandsskada och att den nya testmetoden, TSP, pålitligt kunde mäta aspekter av funktion som inte kom fram vid mätning med hopp- och styrketestning samt att den avvikande muskelaktiveringen i det skadade benet tyder på förändrade muskelaktiveringsstrategier som skulle kunna bidra till de förändrade rörelse- och belastningsmönstren.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsovetenskaper, 7 april 2015