Befolkningen ökar och vi lever allt längre. Det innebär också att vi lever med sjukdomar och kroniska diagnoser allt längre – åkommor vi behöver medicinera mot. I Europa tar hälften av dem som är över 80 år fler än sex mediciner per dag, men ändå är förpackningarna sällan anpassade för den äldre målgruppens behov.
Medicinska förpackningar kan vara burkar, blister, flaskor, sprejer, pipetter och tuber. Ofta har äldre människor svårt att öppna förpackningarna och det är heller inte ovanligt att mediciner blandas ihop för att de medicinska förpackningarna är för lika varandra.
− Generellt kan man säga att en förpackning som kräver mycket styrka i fingrar och handleder brukar vara svårare för äldre personer att hantera. Förpackningarnas lilla textstorlek är också ett problem eftersom många äldre har försämrad syn, säger Giana Carli Lorenzini, som nyligen disputerat i Förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH.
I sin forskning har hon studerat förpackningsbranschen och förpackningsproblematiken för äldre genom intervjuer med läkemedelsproducenter, förpackningsleverantörer samt förpacknings- och patientorganisationer.
Giana Carli Lorenzini menar att branschen många gånger saknar ett användar- och patientperspektiv.
– När innovations- och designprocesserna som ligger bakom de medicinska förpackningarna inte har användarfokus så kan vi heller inte förvänta oss en användarvänlig produkt, säger Giana Carli Lorenzini.
Lyssna på Vetenskap & hälsas podd om äldre och läkemedel
Användarvänliga förpackningar förenklar medicineringen
− Användarperspektivet har sällan varit drivkraften för att ta fram medicinförpackningar, utan det är medicinen och skyddandet av den som har setts som den viktigaste aspekten. Till skillnad från andra produkter, som till exempel livsmedel, så finns det för mediciner ofta bara ett förpackningsalternativ och patienten har inte möjlighet att själv göra ett eget val. Man kan säga att förpackningsbranschen begränsar valmöjligheten för konsumenten, säger Giana Carli Lorenzini.
Giana Carli Lorenzini efterfrågar ett inkluderande perspektiv i förpackningsutvecklingen där användarens behov och möjligheter i högre grad tas i beaktande.
− Branschen behöver tydligare regler och rekommendationer för inkluderande förpackningar. En lättöppnad förpackning innebär att medicinen kan tas på rätt sätt – och är det enkelt att medicinera så kan man säga att en sådan förpackning leder till bättre hälsa hos patienten.
Den medicinska förpackningsbranschen förändras dock långsamt. En förpackningslösning som tas fram av industrin varar ofta i flera år.
− Men när det för företagen dyker upp tillfällen att utveckla nya medicinförpackningar, så är min rekommendation att de bör de ta tillfället i akt att redan från början ha med användarnas perspektiv och se till att förpackningen är lätt att öppna, att informationen på den är tydlig så den inte kan blandas ihop med andra mediciner och att förpackningen hjälper användaren att komma ihåg att ta sin medicin, säger Giana Carli Lorenzini.
Beteenden och vanor påverkar användningen av en förpackning
I en kommande dialogstudie ska Giana Carli Lorenzini studera de äldre användarna ännu närmare. Efter att hittills främst ha tittat på fysiska förutsättningar hos äldre, ska hon i sin fortsatta forskning undersöka andra aspekter som kan påverka användarupplevelsen och ge viktig information till förpackningsbranschen.
− Det finns många beteenden och vanor som kan påverka användningen av en förpackning – dagliga rutinartade vanor, kognitiv förmåga, kultur samt kontexten runt medicineringen, säger Giana Carli Lorenzini.
Hon kommer också titta mer fördjupat på befintliga medicinska förpackningar för att kartlägga vilka som kan utgöra goda exempel.
− Även om jag ifrågasätter att användarperspektivet i förpackningsutvecklingen är underordnat andra drivkrafter för branschen, så finns det faktiskt en del goda förpackningsexempel på marknaden som vi kan inspireras av, säger Giana Carli Lorenzini.
Text: JESSIKA SELLERGREN
Texten är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.