När Emelia Mellergård blev varse att väldigt många patienter med typ 2-diabetes inte uppnådde sina behandlingsmål ville hon veta mer om varför. I sin doktorsavhandling har hon undersökt psykologin bakom god blodsockerkontroll.

– Att uppnå god blodsockerkontroll hos patienter med typ 2-diabetes kan vara en utmaning. Det är en väldigt stor patientgrupp, individer med typ 2-diabetes utgör majoriteten av alla dem med diabetes. Många är äldre och livsstilen spelar en stor roll för hur sjukdomen utvecklas. Alla som någon gång försökt förändra sin livsstil till att bli mer hälsosam vet hur svårt det kan vara, och det är precis det som många personer med typ 2-diabetes behöver göra för att uppnå – och bibehålla – god blodsockerkontroll, säger Emelia Mellergård.

Hennes studier visade att personer med typ 2-diabetes upplevde sin diagnos mer eller mindre alarmerande och de som hade en mer negativ sjukdomsupplevelse också hade sämre blodsockerkontroll. Individer med högt BMI hade också sämre blodsockerkontroll jämfört med andra grupper.

Nödvändiga livsstilsförändringar

– En del har knappt reflekterat över sin diabetesdiagnos medan för andra är det en kris. Om diabetesdiagnosen upplevs som emotionellt tung kan man också få svårare att göra nödvändiga livsstilsförändringar, säger hon.

Att bara fokusera på kost och motion verkar heller inte passa alla. Emelia Mellergård, som är psykolog i botten, var intresserad av om det fanns andra aspekter som är betydelsefulla för vilka hinder som upplevs för en god blodsockerhantering och vad personer med typ 2-diabetes saknar i form av stöd.

Ett hinder mot god diabeteshantering kan vara brist på motivation, eller känslan av att de livsstilsråd som ges inte riktigt passar in i den egna vardagen, något som flera studiedeltagare rapporterat.

Psykologiska aspekter är viktiga

– Jag ville ha ett bredare fokus än på enbart kost och motion och även inkludera sådant som förhållningssätt, upplevd förmåga, acceptans, och vad som är viktigt i livet för individen. Dessa psykologiska aspekter är viktiga för vår hälsa, och kan fungera motiverande när vi behöver arbeta med livsstilsförändringar.

En del av avhandlingsarbetet har inneburit delaktighet i utvecklingen av ett digitalt verktyg för patientgruppen tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet och Lunds universitet. Livsstilsverktyg, som det heter, är helt digitalt och är öppet för allmänheten.

– Vi ville nå många och det ska gå att använda hemifrån för att vara användbart i vardagen. I en av våra studier har vi sedan utvärderat verktyget och sett att de som använt det förbättrat sin blodsockerkontroll över 12 veckors tid, jämfört med en grupp som inte använde verktyget, vilket är väldigt positivt, säger Emelia Mellergård.

Avhandlingen:

”Stability and change. Glycemic control and lifestyle support in type 2 diabetes” Emelia Mellergård disputerade vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet den 28 oktober 2021.

Text: MALIN HÅKANSSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

Länk till Livsstilsverktyget har utvecklats av forskare vid Göteborgs och Lunds universitet under ledning av professor Anders Rosengren.