En studie vid Lunds universitet ska försöka ge svar på vilka insatser inom demensvården som är mest effektiva i förhållande till kostnaderna. Studien, som görs i samarbete med fem skånska kommuner, ska också undersöka vad anhörigas insatser kostar samhället i form av produktionsbortfall.

Vi svenskar blir allt äldre. Sjukvårdens kostnader för personer med demens eller kognitiv svikt riskerar att öka kraftigt. Redan i dag uppskattar Socialstyrelsen samhällets kostnader för demenssjukdomar till 63 miljarder kronor per år. Kommunerna står för 80 procent av kostnaden.

Det saknas effektiva läkemedel för att bota sjukdomarna och bromsa kostnadsökningen vilket gör det särskilt angeläget att avgöra vad som är den mest kostnadseffektiva vårdformen. En omfattande registerstudie av 30 000 skåningar med demenssjukdom eller kognitiv svikt ska förhoppningsvis ge svar på den frågan.

Ska räkna på anhörigas insatser

– Vi ska analysera deras vårdkonsumtion, medicinintag och vilka hjälpinsatser de får från kommunen och även titta på de anhörigas situation, säger Ulf Gerdtham, professor i hälsoekonomi vid nationalekonomiska institutionen.

Dessutom ska relevant data från olika källor, exempelvis sjukförsäkringsstatistik och inkomststatistik, länkas samman och analyseras för att får en så exakt bild som möjligt av produktionsbortfallet då anhöriga deltar i vården av patienten,

Andra faktorer som ska analyseras är exempelvis samverkan mellan olika vårdgivare, personalens kompetens och patienternas boendesituation.

Tidigt diagnos, tidiga insatser, bättre livskvalitet

Lennart Minthon, professor och överläkare vid Minneskliniken på SUS menar att studien är viktig.

– Vår hypotes är att vården ska börja i ett tidigt skede, redan vid misstanken om att minnet sviktar. De behandlingar vi har för Alzheimers sjukdom innebär att patienterna klarar sig själv längre och får en bättre livskvalitet. Trots detta saknar hälften av patienterna en diagnos och alla får inte heller behandling. Även mindre kostsamma åtgärder från kommunen ska sättas in tidigt som gör det möjligt för patienterna att leva tryggt i sin bostad, säger han.

Ulf Gerdtham tror att de första resultaten av studien kan presenteras vid årsskiftet.

– Då hoppas jag att vi åtminstone har svar på vilka behandlingsåtgärder vid demenssjukdomar som är intressanta ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, säger han.

Text: SET MATTSSON