Det är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen hos barn. Ändå är fortfarande mycket okänt kring vad som orsakar barnreumatism – liksom hur personer med sjukdomen mår senare i livet.

– Min drivkraft är att hitta svar på barnens och föräldrarnas frågor, säger Robin Kahn, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Varje år får cirka 40 barn i Skåne diagnosen juvenil idiopatisk artrit (JIA), även kallat barnreumatism. I Sverige är siffran mellan 200 och 300 barn per år. Symtomen på JIA börjar oftast dyka upp när barnet är runt två år. Det kan visa sig som svullna leder, smärta eller begränsad rörelseförmåga hos barnet.

– Ofta söker föräldrar vård för att de märkt att barnet haltar, eller så har det skett förändringar i barnets tillväxt, säger Robin Kahn.

När patienterna kommer till specialistvården handlar mycket om att förstå vilken form av JIA barnet har och därefter sätta in rätt behandling.

– De läkemedel vi har kan bromsa och lindra inflammationen i lederna, men det finns i nuläget inget botemedel. Ett viktigt mål med behandlingen är att barnet ska kunna göra samma saker som kompisarna kan, säger Robin Kahn – som förutom att möta patienterna i sin roll som barnläkare också forskar om JIA.

Inte som för vuxna

Den ena delen av hans forskning går ut på att undersöka hur det är på lång sikt i livet för en person med JIA. Forskargruppen som Robin Kahn ingår i undersöker bland annat samsjuklighet med andra sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykiska sjukdomar.

– Att få veta mer om långtidsprognosen är viktigt för att kunna sätt in rätt behandling så tidigt som möjligt. Mycket av den medicinering som ges till barn med JIA är baserad på studier som är gjorda på vuxna med reumatism. Men det är två helt olika sjukdomar – och vi behöver bättre förstå hur JIA påverkar barnen på lång sikt för att behandla dem på bästa sätt.

Vad sätter igång sjukdomen?

Den andra delen av forskargruppens uppdrag är att förstå varför inflammationen som orsakar JIA uppstår. För idag vet inte forskarna med säkerhet vad som sätter i gång sjukdomsprocessen. Gener som ökar risken för att insjukna tros vara en faktor – men inte den enda. Robin Kahns forskargrupp tittar närmare på en teori om JIA:s uppkomst, som handlar om hur immunceller i ledkapseln aktiveras i samband med inflammationen.

– Vi vill förstå samspelet mellan immuncellerna och ledkapseln. Kan vi kartlägga det bättre finns det också möjlighet till bättre behandling och kanske till och med läkemedel som på sikt kan bota JIA, säger Robin Kahn, och tillägger att det ligger en bit in i framtiden.

– Det är till viss del frustrerande att inte kunna svara på föräldrars frågor om varför just deras barn fått JIA. Men det är samtidigt det som motiverar mig, och jag hoppas att en dag kunna ge svaren.

Text: REBECKA SJÖBERG

Tidigare publicerad 17 maj 2024