Förskolebarnens lekmiljöer utomhus krymper i städerna. Och inte nog med det. När stadsbarnen väl är ute och leker, riskerar de att andas in nära dubbelt så mycket föroreningar jämfört med barn på landsbygden. Trots detta ser forskaren Emilie Stroh några steg i rätt riktning som främjar barnens rörelsebehov.

– Våra studier visar att förskolebarn i Malmö bara är ute i snitt 30 procent av tiden de tillbringar på förskolan. Och när de väl är ute mitt på dagen är halten av föroreningar som högst, säger Emilie Stroh som är epidemiolog och forskar inom arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Emilie Stroh ingår i forskargruppen Planetär hälsa, som bedriver forskning kring de utmaningar som finns i samhället där miljön och klimatförändringar både direkt och indirekt påverkar vår hälsa.

– Små barn behöver flexibla lekytor med träd och buskar och stenar som triggar deras fantasi och leklust. När sådana inte får plats och barngrupperna dessutom blir allt större, där de endast tilldelas korta ”time slots” av utetid, rör de sig inte tillräckligt mycket helt enkelt.

Verksamhetsmålen krockar

På 70-talet byggde man stora lekgårdar, men som ett resultat av förtätning och effektivisering av stadens mark har barnens rörelsebehov nedprioriterats, menar Emilie Stroh.

– Numera är ju FN:s barnkonvention del av svensk lag, men det har inte integrerats i kommunernas samhällsplanering tillräckligt än. Miljökontoren gör vad de kan, men det krockar ofta med andra verksamhetsmål, säger hon.

Som avskräckande exempel nämner Emilie Stroh ett förslag för en grundskola på Bankgatan mitt i Lund, där gården skulle tas bort och placeras som en bur ovanför en knutpunkt för bussar.

– Förslaget stoppades till slut, men man undrar ju om politikerna själva skulle vilja ha sina barn där?

Studien ”Stadsluftens hälsobelastning på barn”, med Emilie Stroh som huvudförfattare, visar att barn vid några av Malmös mest centrala förskolor exponeras för nästan dubbelt så höga nivåer partikulära luftföroreningar jämfört med barn vid förskolor utanför Malmö.

– Sedan är det ju så att ju mer barnen rör sig, desto mer andas de in av föroreningarna. Trots detta, så är hälsofördelarna med att röra sig större för barnen än riskerna med att andas in föroreningar.

Hoppfull trots allt

Studien poängterar dock att ingen av förskolorna överskred rådande svenska miljökvalitetsnormer eller miljömålet ”Frisk Lufts” gränsvärden för utomhusluft. Men sett till WHO:s skärpta riktlinjer för luftföroreningar överskrider däremot tre av fem förskolor i Malmö, och en i Staffanstorp, gränsvärdet avseende partikulära luftföroreningar.

Trots denna nedslående utveckling tycker Emilie Stroh ändå inte att framtiden för små barns lekmöjligheter i staden ser hopplös ut. Det finns initiativ och projekt som vill annorlunda.

– I Stockholms innerstad har man färre och ännu mindre lekgårdar än i Malmö exempelvis. Där har man stängt av vissa gator mitt i stan som går nära förskolorna. Det har väckt en del protester, eftersom det påverkar trafikflödet, men det är sådana insatser som krävs.

Hon nämner även projektet ”Oasis” i Paris där man bland annat river huskvarter och ersätter dem med större, gröna skolgårdar och parker.

– Om stora städer som Paris går före och visar vad det medför för positiva effekter, följer förhoppningsvis andra städer efter, säger Emilie Stroh.

Text: MAGNUS ERLANDSSON

(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 24 nov 2023)

Fakta partikulära luftföroreningar

Två vanliga mått på partiklar som finns i stadsluft är PM2,5 och PM10. Förenklat ger dessa mått massan av partiklar i luften som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.