Majoriteten av barn och ungdomar rör sig för lite. Nästan sex procent gör nästan ingen fysisk aktivitet alls. Motionerar minst gör äldre flickor. Det visar en unik studie vid Centrum för idrottsforskning.
Det är första gången som det gjorts en nationell studie med rörelsemätare – vid tidigare undersökningar har ungdomarna själva fått uppskatta sin fysiska aktivitet i enkätsvar. Resultatet visar att bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna kommer upp i de 60 minuter av daglig pulshöjande motion och träning som läkarkåren rekommenderar. Det behöver inte nödvändigtvis vara idrott, även t ex lek och cykling till skolan räknas in.
— Vi tror att vi svenskar är ett väldigt idrottande folk, men det finns alltså ett glapp mellan vad vi tror och hur mycket vi faktiskt rör oss. Och räknar vi in att det kanske tar en kvart att gå till skolan är inte 60 minuter särskilt svårt att nå upp till, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning (CIF) och professor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola
Omfattar 1700 barn
Studien har genomförts i samarbete med forskare på Karolinska institutet. Den omfattar 1700 barn i femman, åttan och andra ring på gymnasiet. Mest aktiva är de yngsta pojkarna i studien. Minst aktiva är de äldsta flickorna på gymnasiet. Så få som 14 procent rörde sig tillräckligt i den gruppen. Både flickor och pojkar på gymnasiet tillbringade dessutom närmare 80 procent av sin tid stillasittande. Rapporten pekar också på stora skillnader när det gäller ungas föreningsidrottande. Cirka 20 procent idrottar inte alls på fritiden. En lika stor andel är mycket aktiva. De som idrottar i förening är också mera fysiskt aktiva totalt sett. Jämfört med dem som inte var aktiva i någon förening sitter de mindre stilla och surfar mindre på sina telefoner.
Resultatet visar även att det är i skolan som barnen får den mesta motionen.
— Det hörs många röster om att det ska vara mer idrott i skolan men det är faktiskt på fritiden som barnen är minst aktiva. Framförallt är barn väldigt passiva på helgerna, då kryper de upp i soffan med sina skärmar och paddor, säger Johan R Norberg.
Hur nå dem som inte vill
Som särskilt bekymmersamt framhåller han de cirka 6 procent av alla barn och ungdomar som undviker skolans undervisning i idrott och hälsa, som sitter stilla på rasterna, sällan deltar i föreningsidrott och i övrigt är fysiskt inaktiva på fritiden.
— Vissa i undersökningen säger att ”idrott är inget för mig”. Hur når vi dem?
Om inte den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar ökar finns förstås hälsorisker på både kort och lång sikt. Och när så många barn rör sig så pass lite på fritiden faller större ansvar på föräldrarna att aktivera dem. Men Johan R Norberg pekar också på att utbudet och utformningen av undervisningen i idrott och hälsa kan spela in.
— Har idrottslärarna verktygen att nå den grupp som inte vill vara med? Det finns studier som visar att idrott och hälsa har flest obehöriga lärare. Med fler behöriga och utbildade lärare skulle man kanske lyckas nå fler av de minst motiverade barnen, säger han.
— Man ska också komma ihåg att det i dag är ett kunskapsämne som också innehåller teoretiska inslag om t ex näringslära. Ämnet räcker helt enkelt inte till, man måste också röra sig i andra sammanhang, säger Johan R Norberg.
Text: MAGNUS JANDO