Foto: istock.com/cdbrphotography

Livets utmaningar kan liknas vid en bergskedja, ibland går det uppför och ibland nedför. Tänk dig att du ska ta dig uppför berget, vilka resurser har du att tillgå? Kanske har du ett par skidor, en cykel eller rent av så finns det en lift i närheten? Men vad gör du om det blir snöstorm och 30 minusgrader?

Anna Martinsson, doktorand vid Högskolan i Kristianstad och antagen till forskarutbildning vid Lunds universitet, berättar i den här artikeln om sin forskning där hon kartlägger resurser hos äldre personer för att bibehålla och stärka sin egen hälsa.

Vi kan alla drabbas av olika svårigheter i livet, till exempel sjukdom eller sorg. Och när vi blir äldre tenderar uppförsbackarna att blir fler, kroppen åldras och blir mer sliten. De fysiska förmågorna kan försämras, musklerna kan blir svagare och ben skörare. Åldrandet kan också innebära att vänner dör och att våra sociala nätverk blir mindre. Men vi har alla olika individuella resurser att ta till för att bemästra utmaningar i livet, resurser som gör att vi kan förbättra eller bibehålla god hälsa trots svårigheter. Exempel på resurser kan vara ett positiv tankesätt eller att känna sig mentalt stark vilket kan underlätta när man möter utmaningar.

Hälsa är en subjektiv upplevelse som kan beskrivas med en visuell skala som sträcker sig från dålig hälsa till god hälsa. Med hjälp av resurser kan vi flytta oss på denna skala mot bättre hälsa. Stöter vi då på utmaningar kan vi använda våra resurser för att bibehålla eller förbättra hälsan, men använder vi inte våra resurser finns risk för att vi faller neråt och upplever en sämre hälsa. Vilket samhälle vi lever i påverkar också hälsan: lever vi i ett som stärker våra resurser eller stödjer oss när våra resurser brister, kan vi enklare bemästra svårigheter.

Flera kommuner i Skåne försöker idag främja hälsa hos äldre personer genom att erbjuda ett förebyggande hembesök. Sådana förebyggande hembesök har visat sig ge en ökad trygghet, säkerhet och självständighet hos de äldre personerna. Det går till så att vårdpersonal från kommunen åker hem till den äldre personen för att samtala om dennes hälsa. Utifrån ett strukturerat frågeformulär går man igenom olika frågor relaterat till hälsa och välbefinnande, såsom mat, fysisk aktivitet och säkerhet i hemmet. Upptäcker man problem kan rekommendationer ges, men syftet är framförallt att ha en dialog med personen utifrån dennes behov och genom samtalet stärka personens förmåga att bemästra utmaningar.

Tidigare forskning visar dock att stort fokus under det förebyggande hembesöket läggs på problemen, att hitta dem och åtgärda eller förebygga dem. Detta är bra, men för att kunna främja hälsa hos personerna behöver man också under samtalet synliggöra och stärka personens resurser. Fokuseras samtalet på förmågor och möjligheter kan den äldre personen också uppleva bättre hälsa, inte bara förebygga problem. För att vi ska kunna stödja äldre personer till att bibehålla sina resurser eller kanske till och med utveckla dem, så måste vi kartlägga vilka de är och hur de kan stärkas.

Därför vill vi nu genomföra två studier som syftar till att kartlägga vilka resurser som mäts vid det förebyggande hembesöket och som är kopplade till självupplevd hälsa hos de äldre personerna. Vi vill också undersöka hur dessa personer upplever de rekommendationer som ges vid besöket. Syftet med studierna är att stärka det hälsofrämjande perspektivet under hembesöken och därmed kanske bidra till ett hälsosamt åldrande. Vi behöver kunskap om vilka resurser äldre personer har, för att kunna bygga ett samhälle som möjliggör för personer att stärka och utveckla sina resurser.

Så svaret på frågan hur du tar dig upp för berget beror nog på vem du är och hur omgivningen ser ut. Utmaningen är att bygga ett samhälle som inkluderar alla och som är anpassat till allas olika förutsättningar. Är du liten kanske knappliften är bäst, men är du äldre kanske du föredrar kabinliften upp för berget.

Text: ANNA MARTINSSON, doktorand vid Högskolan i Kristianstad och antagen till forskningsprogram vid Lunds universitet

Faktaruta: Det salutogena perspektivet utgår ifrån positiv hälsa och vad det är som gör att vi mår bra. Inom det salutogena perspektivet pratar man ibland om ett begrepp som kallas generella motståndsresurser dessa resurser kan människan använda för att bibehålla eller förbättra hälsa trots livets utmaningar. Ett exempel på en sådana resurs förutom de som ges i texten kan vara sociala nätverk, drabbas vi av svårigheter kan det till exempel hjälpa att ha en nära vän att prata med.