Cancer orsakas av att celler delar sig på ett okontrollerat sätt. Tumörcellerna behöver mycket energi för att kunna dela sig och använder glukos som energikälla. Till sin hjälp har de proteiner som är specialiserade på att transportera in socker i cellen. Att förstå hur de här sockertransportörerna fungerar för att sedan kunna stoppa dem, är ett av målen för Karin Lindkvists forskning.
Karin Lindkvist är docent i molekylär proteinvetenskap vid Lunds universitet och är specialist på proteinkristallografi. I sin forskning undersöker hon hur proteiner ser ut i minsta detalj och hoppas på det sättet få ledtrådar till hur de fungerar.
– I min forskningsgrupp fokuserar vi på att se hur proteiner samspelar med varandra och i förlängningen hur de påverkar cellens funktion, säger Karin Lindkvist. Sockertransportörerna är extremt viktiga men vi vet inte hur de ser ut, det finns inga strukturella studier på dem, fortsätter hon.
Proteiner har många funktioner
Proteiner finns i alla växt- och djurceller och har en mängd viktiga och nödvändiga funktioner. Att proteiner kan ha så många olika funktioner beror på deras komplexa och varierande form. Den detaljerade beskrivningen av ett proteins struktur och form hjälper ofta till att förklara dess funktion.
För att kunna se den tredimensionella formen på proteiner använder sig Karin Lindkvists grupp av röntgenkristallografi. Tekniken bygger på att man först får proteinet att bilda kristaller som man sedan skickar röntgenstrålar igenom. Röntgenstrålarna ändrar riktning när de träffar atomer i kristallen och med hjälp av det kan forskarna skapa en bild av hur proteinet ser ut.
Nya Läkemedel
Ett område där den här forskningen fått allt större betydelse är inom läkemedelsutveckling. Känner man till strukturen och formen på ett protein kan man också utforma läkemedel som optimalt passar in i proteinet och på så sätt kan påverka dess aktivitet.
– Cancerceller har väldigt många sockertransportörer och kan vi blockera dem är det en fantastisk möjlighet för cancerbehandling, säger Karin Lindkvist.
Bakterietoxiner
Hon har tidigare visat strukturen för vissa bakteriegifter, toxiner, som bildas av stafylokockbakterier. De här toxinerna kan påverka immunförsvaret så starkt att man blir sjuk och kan få förgiftningssymptom, illamående och feber. Toxinerna aktiverar immunförsvaret genom att fästa sig på ett protein som finns i höljet på en viss typ av de vita blodkropparna, T-cellerna. Den detaljerade kunskapen om toxinerna kan nu användas för att ta fram läkemedel som hindrar eller mildrar effekterna av toxinerna.
– Min grupp är bra på att producera proteiner och kristallografi men vi kan inte de biologiska systemen lika bra, där behöver vi samarbeta med de som har större kunskap, säger Karin Lindkvist och menar att den kompetensen finns på medicinska fakulteten i Lund.
Genom att samarbeta med kemister som kan göra nya molekyler hoppas hon hitta ämnen som kan blockera sockertransportörerna och på sikt kunna användas för att svälta tumörerna och på så sätt hindra deras tillväxt.
TEXT: RAGNHILD AHLGREN