Proteser som bara har stöd på ena sida och att gnissla tänder. Det är ett par riskfaktorer som kan ge problem med implantatstödda tandproteser, enligt en studie av forskaren Bruno Chrcanovic. I en unik studie har han gått igenom cirka 2500 proteser och 8000 tandimplantat.
Studien omfattar proteser som satts in på implantat under åren 1980-2018. Vissa proteser har följts upp av tandvården under 30 år. Tandläkaren Bruno Chrcanovic har tittat på fem typer av proteser med implantatstöd.
- Enskilda kronor förankrade i/på ett implantat
- Fasta proteser som är kopplade till flera implantat
- Implantatstödda fullbroar (när alla tänder i någon käke saknas)
- Täckproteser över implantat
- Kopplingar av en eller flera tänder till ett eller flera implantat
- De flesta komplikationerna är små
Även om förekomsten av komplikationer för vissa typer av proteser påverkade en tredjedel av proteserna, var de flesta komplikationer små och påverkade inte protesernas överlevnad på lång sikt. Generellt visar studien på god hållbarhet, men det finns några faktorer som sticker ut: förlust av implantat var det främsta skälet till förlust av protesten/den konstgjorda tanden. De vanligaste komplikationerna var porslinfraktur, att protesskruvarna lossnar och att skruvarna går sönder.
Tandgnissling kan ha stor påverkan
Betydelsen av tandgnissling (bruxism) och så kallade extensionsled – ersättningar med stöd från enbart en sida, som därmed har ett hängande led och ökad belastning – var också märkbar.
– Det förvånade mig hur svårt bruxism kan öka risken för komplikationer och protesförlust, säger Bruno Chrcanovic.
Bruno Chrcanovic har hittills publicerat fem artiklar om resultaten, som kan hjälpa till att minska förekomsten av tekniska och mekaniska komplikationer av implantatstödda proteser. Riskerna kan då undvikas eller åtminstone minimeras. Ökad kunskap om vad som fungerar kan också leda till mindre besvär för patienten och lägre kostnader för såväl samhälle som patienter.
– Det är viktigt att man vet vilka risker för komplikationer som kan finnas, att man har en god behandlingsplan och kännedom om patientens tillstånd innan behandlingen påbörjas. Det kan minska antalet konsultationer och reparationer och leda till bättre oral hälsa för patienten, säger Bruno Chrcanovic.
Text: MAGNUS JANDO
Texten är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet