Trots att vi i Sverige har betydligt lägre halter av luftföroreningar än de gränsvärden som EU och WHO föreskriver, visar en ny avhandling av Tahir Taj från Lunds universitet, att svenskars hälsa påverkas även under dagar med tillfälligt förhöjda värden. Redan vid exponering av relativt låga nivåer av luftföroreningar ökar primärvårdsbesöken för astma och luftvägsbesvär.
Till skillnad från många andra länder så finns det i Sverige omfattande registerdata med utförlig officiell statistik t ex register som innehåller hälso- och sjukvårdsinsatser eller statistik om olika typer av luftföroreningar.
– På vissa håll i Sverige är luftföroreningarna så mycket som 50 procent lägre än EU’s och WHO’s rekommendationer. Det ger en bra utgångspunkt och en unik chans att studera hur tillfälligt förhöjda föroreningar påverkar vår hälsa. Om vi hittar hälsoeffekter i vårt land, med relativt ren luft, blir det viktiga fynd i jämförelse till övriga Europas höga nivåer, förklarar Tahir Taj.
Till luftföroreningar räknas luftburna partiklar, små fragment av material i luften s.k. PM (se fakta), t. ex. kvävedioxid som kommer främst från biltrafiken och ozon som är en biprodukt av trafikens avgaser. PM tillhör de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem och påverkar både andningsorgan och hjärt-kärlsystem.
Även låga förhöjningar kan ge besvär
– Studien baseras på uppmätta halter av luftföroreningar från 21 nationella databaser av luftutsläpp i Skåne. Genom att matcha mätningarna från dessa databaser med rapporteringen av astmapatienter från skånska vårdcentraler, märkte vi att även vid en relativ låg förhöjning av luftföroreningarna, ökade antal sökande med runt tre procent. Studien visade även kortsiktiga samband mellan sjukvårdsbesök och dagliga förändringar i luftföroreningar vid rusningstrafik och vårdbesök.
Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor. Sjukdomen har ökat under de senaste 50 åren framförallt i den industrialiserade världen och mycket tyder på att luftföroreningar, allergier, dålig inomhusmiljö och kemikalieanvändning har bidragit till ökningen. I Sverige är 8 procent av alla barn och vuxna drabbade och av dessa behöver 70 procent medicinsk behandling för sin astma.
– Studien ger en indikation på att de gränser som vi satt i Sverige är inte säkra och att vi skulle behöva göra mer för att sänka dem. I Skåne ökar dessutom luftföreningarna även när vinden är sydöstlig så det är tydligt att även våra grannländer påverkar vår luftkvalitet. Därför kan vi inte endast agera lokalt, utan måste arbeta med luftföroreningar på flera plan och ur ett holistiskt perspektiv avslutar Tahir Taj.
Text: ÅSA HANSDOTTER
