Idag lider 50 miljoner människor, dubbelt så många som hela nordens befolkning, av demens. Det är en folksjukdom som stadigt ökar och som vi i dagsläget inte kan bota. Det vi däremot vet är att diabetes och högt blodtryck, som går att behandla, ökar risken att utveckla demens. Vi har därför studerat kopplingen mellan dessa sjukdomar och om man kan förhindra insjuknandet i demens genom att behandla dessa riskfaktorer.  

Keivan Javanshiri, doktorand vid Lunds universitet, skriver här om sin forskning. Han tillhör Neuropatologigruppen som leds av docent Elisabet Englund, som också är hans handledare.

Vi vet idag att diabetes och högt blodtryck är faktorer som ökar risken för att man utvecklar demens och framförallt vaskulär demens (se faktaruta om demens). Men allt mer forskning menar att dessa även är riskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Stämmer detta och skulle vi kunna förebygga Alzheimers sjukdom genom att behandla diabetes och högt blodtryck?

Vi på patologen i Lund, studerade hjärnorna på över 1200 personer med demens som avlidit mellan 1992 och 2017. Vi inkluderade endast fall med antingen Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller blanddemens vilket resulterade i totalt 268 fall. Genom att studera hjärnorna makroskopiskt och mikroskopiskt kunde vi vara helt säkra på vilken demenstyp respektive fall hade, något som man inte kan vara på levande patienter med hjälp av dagens diagnostiska verktyg. Vi studerade sedan journalerna på alla fall och noterade om de hade lidit av diabetes eller högt blodtryck.

Olika risk för olika demensgrupper

Intressant nog fann vi en stor skillnad i antalet fall med diabetes eller högt blodtryck bland våra olika demensgrupper. Bland fallen med vaskulär demens sågs nästan tre gånger så många fall med diabetes och två gånger så många fall med högt blodtryck jämfört med fallen med Alzheimers sjukdom. Bland dem med blanddemens sågs ett högre antal fall med diabetes eller högt blodtryck jämfört med dem med Alzheimers sjukdom men ett lägre antal fall jämfört med dem med vaskulär demens.

Våra resultat stödjer inte teorierna att diabetes och högt blodtryck är riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom. Däremot stödjer resultaten det vi redan vet, att det är riskfaktorer för vaskulär demens. Detta betyder att vi i en del fall kanske kan undvika utvecklandet av vaskulär demens genom att tidigt upptäcka och behandla dessa riskfaktorer.

Vetenskaplig publikation: Atherosclerosis, Hypertension, and Diabetes in Alzheimer’s Disease, Vascular Dementia, and Mixed Dementia: Prevalence and Presentation

FAKTA DEMENS

Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal hjärnsjukdomar som försämrar förmågan att utföra vardagliga aktiviteter. Det kan vara allt från minnessvårigheter, till att man får svårt att uttrycka sig eller att ens personlighet förändras.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste typen av demens. Den kännetecknas av nedbrytning av olika delar av hjärnan och dess celler samt inlagring av specifika protein i hjärnan, en så kallad neurodegenerativ sjukdom. Hur diabetes och högt blodtryck skulle kunna bidra till sjukdomen är okänt.

Vaskulär demens är den näst vanligaste demenstypen där sjukdomen uppkommer på grund av skador i hjärnans blodkärl. Resultatet av detta är att hjärnans celler utsätts för syrebrist och dör. Diabetes och högt blodtryck ökar risken för dessa typiska kärlskador och således till sjukdomen.

Blanddemens är en tredje form av demens, där både Alzheimers sjukdom och vaskulär demens bidrar till symtomen och sjukdomsutvecklingen.

Text: KEIVAN JAVANSHIRI 

Keivan Javanshiri är bäst på att tala om sin forskning

Keivan Javanshiri tog hem segern i Forskar Grand Prix 2019, en tävling i presentationsteknik för forskare. De tävlande ska presentera sin forskning på ett så enkelt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt – på fyra minuter.

Hans framträdande börjar ungefär 32 minuter in i klippet.