Gurkmeja, bär och mörk choklad dyker upp om man googlar på antiinflammatorisk kost. Men det har varit svårt att visa att enskilda livsmedel har effekt mot inflammation i våra kroppar. Däremot kan sunda matmönster fungera.
Inflammation är kroppens svar på en infektion eller skada. Ett välfungerande immunsystem reagerar snabbt med en inflammation som tar hand om inkräktarna och klingar sedan av igen. Ibland kan immunsystemet överreagera med en kraftig reaktion som skadar, och i värsta fall dödar den egna kroppen. Det har vi sett hända hos personer som drabbats av svår covid-19. I andra änden av skalan finns den låggradiga inflammationen som vi kanske inte ens märker av i stunden men som kan få konsekvenser på sikt.
Den låggradiga inflammationen ligger och ”puttrar” på en låg men konstant nivå, med lätt förhöjda mängder av olika inflammatoriska markörer, som till exempel olika cytokiner. Cytokiner kan bland annat påverka insulinkänsligheten vilket kan leda till diabetes och inflammation är central i åderförfettning som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt och fetma leder ofta till en låggradig inflammation men den kan också vara en naturlig del av åldrandet.
FAKTA Insulinkänslighet och insulinresistens
Hög insulinkänslighet innebär att insulin har bra effekt, vid låg insulinkänslighet har insulinet dålig effekt. Låg insulinkänslighet eller insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Cellerna kan då inte ta upp socker från blodet vilket leder till högt blodsocker.
FAKTA Åderförfettning
Åderförfettning, eller åderförkalkning, innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Då blir det svårare för blodet att passera. Det kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, till exempel hjärtinfarkt eller stroke.
Inga superlivsmedel
Cecilia Holm är professor i molekylär endokrinologi vid Lunds universitet. Hon fokuserar i sin forskning på kopplingen mellan fetma och typ 2-diabetes och har även studerat hälsofrämjande effekter hos några olika bär.
Hon menar att antiinflammatorisk kost inte handlar om några superlivsmedel utan kan definieras som en allmänt hälsosam diet.
– Begreppet antiinflammatorisk kost hade aldrig uppstått om vi inte hade introducerat inflammatorisk kost. Det är kost som är rik på snabba kolhydrater, rik på mättade fetter och innehåller lite eller inga fibrer. Sådan kost leder till inflammation.
Nordisk kost jämförbar med Medelhavskost
Det kanske mest kända exemplet på hälsosam kost är Medelhavskosten, det har visats i flera olika studier. Den är rik på frukt, grönsaker, bönor, omättade fetter, fibrer och måttliga mängder kött och mejeriprodukter. Motsvarande sammansättning hittas även i den ”nordiska kosten” som består av mycket fisk, bär och grönsaker, fullkornsprodukter, rapsolja, magra mejeriprodukter och magert kött. (Se länkar till fördjupande läsning i slutet på artikeln)
– Det handlar alltså inte om några magiska komponenter utan många olika och gynnsamma komponenter som samverkar.
Det har även gjorts studier på enskilda livsmedelskomponenter, till exempel flavonoider som bland annat finns i mörk choklad eller polyfenoler som förekommer rikligt i framför allt mörka bär.
– Det går visserligen att påvisa enskilda komponenters positiva effekt men då skulle man behöva äta väldigt stora mängder för att just den komponenten ensam skulle få effekt. Det är inte görligt och skulle säkert få många andra negativa effekter.
Ett annat argument som talar för att påvisade effekter hos enskilda komponenter inte direkt kan översättas i kostråd är att många av dessa studier är gjorda på celler i provrör eller i djurförsök. Men de är intressanta och behövs om man vill förstå de bakomliggande mekanismerna.
Bär hejdade viktuppgång
I sin forskning har Cecilia Holm och hennes kollegor bland annat undersökt om olika bär kunde påverka viktuppgången hos möss som matades med fet kost. Kortfattat visade studien att hos möss som matades med fettrik kost i kombination med framför allt lingon, men även blåbär och svarta vinbär, kunde viktökningen hejdas. Dessa möss hade också en bättre insulinkänslighet och lägre inflammation i kroppen än möss i kontrollgruppen som enbart fick fet kost. I en uppföljande studie, med syftet att studera den molekylära mekanismen, kunde de visa att substanser i bären kunde dämpa aktiviteten i gener som är involverade i den inflammatoriska processen.
Länkar till vetenskapliga artiklar:
Samtidigt som det är viktigt att studera enskilda livsmedelskomponenter för att bättre förstå de molekylära verkningsmekanismerna, så är det viktigt att ha ett holistiskt perspektiv.
– Det finns ingen enskild komponent som kan motverka inflammation. Det handlar istället om att förändra sin kost i rätt riktning så att det blir en kombination av olika komponenter som samverkar i positiv riktning, att vi får synergieffekter; säger Cecilia Holm.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Fördjupande läsning om anti-inflammatorisk effekt av medelhavskost och hälsosam nordisk kost.
- Long-Term Immunomodulatory Effects of a Mediterranean Diet in Adults at High Risk of Cardiovascular Disease in the PREvencio´n con DIeta MEDiterr´anea (PREDIMED) Randomized Controlled Trial
- Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Supplemented with Extra-Virgin Olive Oil or Nuts
- Healthy Nordic diet downregulates the expression of genes involved in inflammation in subcutaneous adipose tissue in individuals with features of the metabolic syndrome
- Nordic Diet and Inflammation—A Review of Observational and Intervention Studies
- Consumption of a healthy dietary pattern results in significant reductions in C-reactive protein levels in adults: a meta-analysis
- Anti-Inflammatory Properties of Diet: Role in Healthy Aging
- The 3-Year Effect of the Mediterranean Diet Intervention on Inflammatory Biomarkers Related to Cardiovascular Disease
- Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome – a randomized study (SYSDIET)
