En del av de patienter som söker för strup- och stämbandsproblem kan eventuellt behandlas med antidepressiva läkemedel av samma typ som används vid vissa tarmbesvär. Hälso- och sjukvården borde överväga denna möjlighet. Det menar Hillevi Pendelton som studerat orsakerna bakom inflammation i struphuvudet och presenterat resultaten i en avhandling.

Inflammation i bakre delen av struphuvudet med symptom som klumpkänsla i halsen, hosta, heshet eller ökad slembildning är vanligt förekommande och kan ha flera orsaker. Exempel är infektion, rökning, felaktigt röstbruk eller uppstötningar av magsyra. Vid kontakt med sjukvården ordineras ofta behandling med syrahämmande läkemedel.

Men Hillevi Pendleton studier visar att endast en minoritet blir av med sina besvär då de behandlas med syrahämmande läkemedel. Dessutom är uppföljningen dålig, vilket leder till att många går med besvären under lång tid och med drastiskt sänkt livskvalitet som följd.

Syrahämmande läkemedel hjälper få

– Vid klumpkänsla, slemmighet och harklingsbesvär från svalget utgår sjukvården ofta ifrån att det är reflux, dvs. att magsaft går upp till struphuvudet. Men i min uppföljning hade över 60 procent av patienterna fortfarande symptom på inflammation i struphuvudet trots att det i genomsnitt gått fyra år sedan de träffat en specialist första gången och blivit ordinerade syrahämmande läkemedel. Mer än 70 procent tog alltjämt syrahämmande läkemedel med risk för obehag och biverkningar, berättar Hillevi Pendleton, som disputerat vid Lunds universitet och är specialistläkare på Skånes universitetssjukhus.

Trots att besvär från hals och struphuvud är vanligt saknas det mycket kunskap om de bakomliggande orsakerna samt hur man diagnosticerar och behandlar. Hillevi Pendleton upptäckte i sitt arbete som läkare att många som fick refluxbehandling inte blev friska. Därför ville hon fördjupa sig i vad som egentligen låg bakom inflammation i struphuvudet.

 Likheter med tarmsjukdomar

Eftersom hals, mage och tarm utgör en sammanhängande enhet sökte hon efter likheter med patienter som har tarmproblem. Hon konstaterade då flera likheter med s.k. funktionella tarmsjukdomar (som innebär att man har problem med orolig eller irriterad tarmfunktion trots att röntgen och blodprov är normala, ett exempel är tarmsjukdomen IBS):

• Patienterna har antikroppar i blodet mot ett hormon kopplat till mag-tarmkanalens rörlighet.
• Patienter med inflammation i struphuvudet hade besvär med mag-tarmkanalen i högre utsträckning än friska. Besvären liknade de som man får vid tarmsjukdomen IBS.
• Majoriteten är kvinnor med långvariga besvär som leder till sänkt livskvalitet.

– Det behövs överhuvudtaget bättre diagnosticering och uppföljning av patienter med besvär från hals och struphuvud. Om inte syrahämmande läkemedel fungerar, kan man överväga att prova den typ av behandling som används vid funktionella tarmbesvär, t.ex. mildare antidepressiva läkemedel, säger Hillevi Pendleton.

Antidepressiva har effekt vid tarmbesvär

Även om de antidepressiva läkemedlen egentligen är avsedda för andra användningsområden så har de visat sig ha positiva effekter på funktionella tarmbesvär, delvis genom att de ökar effekten av annan smärtmedicin samt att de kan lindra ångest, depression och obehagsupplevelser kopplade till besvären.

Avhandlingsarbetet visar också på drastiskt sänkt livskvalitet hos patienter med diagnosen inflammation i bakre delen av struphuvudet. Trots att det inte är en farlig sjukdom var den sänkta livskvaliteten jämförbar med betydligt allvarligare diagnoser, och en tredjedel upplevde att det påverkade deras dagliga liv negativt.

Text & foto: BJÖRN MARTINSSON  

Texten är tidigare publicerad av Lunds universitet, 4 februari 2014