När Eva Gustafsson, smittskyddsläkare på Smittskydd Skåne, blickar framåt är det framför allt antibiotikaresistenta tarmbakterier som hon är mest bekymrad för. Här är smittkällan svårast att ha kontroll på. Även resistenta hudbakterier är på sakta uppgång i Skåne.

Bakterier finns naturligt både som del i kroppens normala bakterieflora och i vår miljö. Vårt sätt att hantera och att konsumera antibiotika får effekt på utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier. Ju mer bakterierna exponeras för antibiotika desto mer gynnas de resistenta bakterierna på bekostnad av de antibiotikakänsliga som dör.

– Vårt mål är att minska förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier. Det görs genom att förhindra smittspridning och att inte använda antibiotika i onödan. Ambitionen är att framför allt skydda vården genom att ha goda hygienrutiner och att bara använda antibiotika när den gör nytta, säger Eva Gustafsson.

Vaccination av barn en viktig åtgärd

Den vanligaste resistensen hos tarmbakterier i Sverige, ESBL, har varit sakta stigande i flera år. En stigande trend har också setts för sårbakterien MRSA. Trots det ligger vi fortfarande på mycket låga nivåer i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv och för vissa resistenta bakterier har till och med en nedgång setts.

– Det är positivt att vi har lyckats dämpa utvecklingen av resistenta luftvägsbakterier. Vaccination av barn mot pneumokocker har varit en viktig åtgärd som har visat sig minska frekvensen av svåra pneumokockinfektioner. Det har haft effekt på både antibiotikakänsliga och resistenta pneumokocker, förklarar hon.

Antibiotika utan effekt

Ett vanligt missförstånd är att resistenta bakterier ger en kraftigare infektion, men hotet är i stället att behandlingen mot infektionen blir verkningslös. För till exempel sepsis, där infektionen behöver hävas snabbt, är det avgörande att antibiotikan har effekt.

– Märker vi först efter ett dygn att antibiotikan inte har hävt infektionen för att bakterierna är resistenta tappar vi tid. Och då kanske inte patienten lever längre om det är en mycket allvarlig infektion. I Sverige har vi hittills ganska låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier men det finns länder i världen där varannan patient har svåra infektioner med resistenta bakterier.

Många smittas på resa

Smitta kan även ske utanför vården. Eva Gustafsson ger ytterligare ett exempel på hur smittspridning kan bromsas genom rådet att inte träna på gym, idrottsklubbar eller liknande när man har en pågående hudinfektion med sår och bölder. När det gäller resistenta tarmbakterier är smittkällorna däremot svårare att ha kontroll på i och med att smittan kan överföras via mat och vatten.

– Många smittas av resistenta tarmbakterier vid resor till länder i exempelvis Asien och Mellanöstern men märker oftast inte av det så länge bakterierna ligger i tarmen. Där ingår de i vår naturliga bakterieflora och gör ingen skada. Om de resistenta bakterierna däremot får fäste i urinvägar eller orsakar sepsis, kan infektionen bli svårbehandlad när det antibiotika som vanligtvis brukar användas inte har någon effekt.

Undvik smitta

Det råd Eva Gustafsson ger för att minska risken att smittas av resistenta tarmbakterier i samband med utlandsresor är framför allt att äta tillräckligt upphettad mat, dricka flaskvatten och hålla god handhygien. Andra råd för att minska resistenta bakterier mer generellt i samhället är att minska den onödiga användningen av antibiotika.

– Om vi får en antibiotikakur slår vi ju inte bara ut de bakterier som gör oss sjuka utan även många av de goda bakterierna och den naturliga balansen i vår normala bakterieflora ändras. Har vi redan ett fåtal resistenta bakterier får de en chans att föröka sig och om det finns resistenta bakterier i vår omgivning ökar risken att vi plockar upp dessa.

Text: NINA NORDH

Vad är sepsis?

Sepsis i siffror

Lär dig känna igen symtom vid sepsis

Fakta om resistenta bakterier

I smittskyddslagen finns krav på att anmäla förekomst av vissa resistenta bakterier. Det gäller ESBL, MRSA, VRE och pneumokocker.

• ESBL-bildande tarmbakterier, främst E.coli och Klebsiella kan orsaka t.ex. urinvägsinfektion och sepsis. Dessa bakterier kan bryta ner penicilliner men kan behandlas med karbapenemer.
• ESBL-karba, som ovan men dessa bakterier kan även bryta ner den antibiotika som kallas karbapenemer.
• MRSA, hudbakterier av typen stafylokocker som har blivit resistenta mot penicillinpreparat. Kan i vissa fall även leda till sepsis.
• VRE, Vancomycinresistenta enterokocker, tarmbakterier som kan orsaka urinvägsinfektion och sepsis.
• Pneumokocker (PNSP), luftvägsbakterier som har blivit resistenta mot penicillin. Vanligaste orsaken till öron-, lung- och bihåleinflammation, ibland även hjärnhinneinflammation och sepsis.

SÅ FUNGERAR ANTIBIOTIKA OCH ANTIBIOTIKARESISTENS

Lär dig mer om hur antibiotika fungerar, hur resistens mot antibiotika uppstår och vad multiresistens betyder. Se vårt bildspel