Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Antibiotika under graviditeten och typ 1-diabetes

2014-11-18

Har det betydelse för barnet när gravida mödrar med typ 1-diabetes tar antibiotika? En studie på möss från Lunds universitet indikerar att barnets benägenhet att utveckla sjukdomen kan öka.

I studien undersöktes om risken påverkas när man ger havande så kallade NOD-möss* en blandning innehållande olika antibiotika. Läkemedlen är vanligt förekommande bland gravida kvinnor, och används bl.a. vid urinvägsinfektion. Det är första gången någon har studerat vilken effekt antibiotikabehandlingen har för utvecklingen av avkommans immunsystem och utveckling av typ 1-diabetes hos ungarna.

Fler fall av typ 1 diabetes

Corrado Cilio
Corrado Cilio

– Vi noterade en minskad mångfald av bakterier i ungarnas mag-tarmkanal och fler fall av typ 1-diabetes jämfört med en kontrollgrupp där mödrarna inte fick antibiotika. Vi kunde även se vissa immunologiska skillnader, förklarar Corrado Cilio, professor vid Lunds universitets diabetescentrum och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Påverkar tarmbakterierna

Ungarna följdes under 35 veckor, den tid som krävs för att uppnå en tillräckligt säker siffra kring eventuell utveckling av typ 1-diabetes.

Corrado Cilios hypotes är att antibiotikabehandling påverkar tarmbakterier hos de gravida kvinnorna och därigenom även den första koloniseringen av tarmen hos nyfödda barn. Det är välkänt att tarmbakterierna är viktiga för utvecklingen av immunsystemet men även för ett under livet fortsatt friskt immunförsvar.

Fostrets immunsystem

Som konsekvens av antibiotikabehandling av mamman kan det också uppstå så kallade epigenetiska förändringar, det vill säga, gener vars egenskaper kan slås av eller på beroende på omständigheterna. Det skulle i så fall även kunna påverka utveckling av fostrets immunsystem, en frågeställning han hoppas kunna ägna tid åt i sin fortsatta forskning.

– Idag tänker forskare mycket på barnet, men vi borde tänka mer även på mamman. Allt fler forskningsdata visar på samband mellan fosterlivet och det som sker efter födseln. Aktuella exempel finns inom allergi, astma och eksem, förklarar Corrado Cilio.

Studien, som han har gjort tillsammans med doktoranden Neivis Tormo-Badia, är liten och han understryker att det behövs ytterligare forskning för att bekräfta resultaten. För närvarande pågår också en stor klinisk studie i Skåne (inom ramen för det s.k. TEDDY-projektet) som när den är klar kan kasta ytterligare ljus över frågan.

Oro över antibiotikabehandling?

Ska man som gravid kvinna med typ 1-diabetes – själv eller i familjen – vara orolig över antibiotikabehandling?

– Nej, det kan vara riskabelt och rentav farligt att låta bli att behandla infektioner, särskilt under en graviditet. Men det finns möjlighet att ge tilläggsbehandling i form av tillskott av nyttiga tarmbakterier. Det tycker jag att behandlande läkare bör tänka på.

Också vid typ 2 diabetes

Är din hypotes intressant även vid typ 2-diabetes?

– Absolut. Men det är mer komplicerat att hitta en bra djurmodell för typ 2-diabetes. Och en klinisk studie kräver insamling av data över mycket lång tid eftersom typ 2-diabetes oftast utvecklas i vuxen ålder.

Text: BJÖRN MARTINSSON

*NOD-möss är mottagliga för spontan utveckling av s.k. autoimmun diabetes. De används i djurmodeller för forskning kring typ 1-diabetes hos människor.

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 17 november 2014