Risken för inflammation i hjärtklaffarna minskar inte med antibiotika. Allt tyder på det, enligt en stor och unik studie av 76 000 högriskpatienter. Resultatet visar att det var riktigt att ta bort den tidigare rekommendationen för tandvården, menar forskarna.
2021 tog läkemedelsverket tog bort rekommendationen att sätta in antibiotika vid ingrepp hos tandvården för vissa högriskpatienter. Tidigare sågs det som en säkerhetsåtgärd för att motverka risken för infektion i hjärtklaffarna (endokardit) när munhålebakterier sprids via blodet. Ett samband som aldrig bevisats. Förslaget att ändra riktlinjerna kom efter ett initiativ i Tandvårds Strama, som verkar för en rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.
– Bakterier från munhålan kommer ut i blodet även när patienterna borstar tänderna eller äter. Det är alltså inte bara förknippat med besök hos tandläkare. Varför ska de då få antibiotika hos tandläkaren, resonerade vi, säger Bengt Götrick övertandläkare och docent i farmakologi vid Malmö universitet.
Har följt 76 000 högriskpatienter
Han och kollegan Aron Naimi-Akbar är båda medlemmar av Tandvårds Strama. I samarbete med Folktandvården i Stockholm och forskare vid Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset har de i en unik uppföljningsstudie Följt 76 000 högriskpatienter, alltså patienter som tidigare skulle fått antibiotika. Underlaget har kommit från det nationella endokarditregistret och register från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. Gruppen högriskpatienter har sedan jämförts med 400 000 lågriskpatienter.
– Resultatet visar bara på små variationer i riskförändringar både före och efter ändringen. Det finns inget som tyder på ökad risk att drabbas av endokardit efter att antibiotikarekommendationen för högriskgruppen togs bort, säger Aron Naimi-Akbar, universitetslektor och övertandläkare.
Bara Sverige och Storbritannien har tagit bort
Sverige är tillsammans med Storbritannien det enda land som tagit bort rekommendationen. Grupperna som ansetts löpa ökad risk för infektioner är: personer med medfött hjärtfel, de som har inopererade hjärtklaffar samt patienter som tidigare haft infektion på hjärtklaffar.
– Rekommendationen att ge antibiotika till riskgrupper har ifrågasatts tidigare. Men man har alltid sagt att kliniska studier, av etiska skäl, inte går att göra. På så vis är detta en unik studie, säger Bengt Götrick.
Innan man såg risken för utvecklingen av resistenta bakterier sågs antibiotika som en självklar säkerhetsgardering. Antibiotika är ett av de billigaste läkemedlen och för 20 år sedan ansågs det i stort vara fritt för biverkningar, förklarar Bengt Götrick.
Ska kartlägga tandingrepp
För att ytterligare bekräfta resultaten ska forskarna i en kommande studie följa högriskpatienter och kartlägga vilka tandingrepp de fått och om de drabbats av endokardit. Allt för att se om det går att göra någon koppling mellan tandingrepp och infektion av hjärtklaffar överhuvudtaget. Undersökningen förväntas bekräfta resultaten i uppföljningsstudien.
Tidigare riktlinjer har inte vilat på solid vetenskaplig grund. Mot bakgrunden av de nya resultaten tror Aron Naimi-Akbar och Bengt Götrick att fler tandläkare kommer att undvika att ge antibiotikaprofylax när det inte är nödvändigt. Sedan ändringen 2012 har förskrivningen gått ner med 40 procent inom svensk tandvård. De tror också att forskningsresultaten kommer ge stöd för ändrade riktlinjer även i andra länder.
Länk till den vetenskapliga artikeln: Infective Endocarditis Among High-risk Individuals Before and After the Cessation of Antibiotic Prophylaxis in Dentistry: A National Cohort Study
Text: MAGNUS JANDO
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet