Fler patienter än idag skulle kunna överleva urinblåsecancer med befintliga behandlingsmöjligheter och kontrollrutiner. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.
Vid urinblåsecancer håller sig tumörcellerna oftast i urinblåsans tunna ytskikt. När tumören precis vuxit igenom det tunna membran som skiljer blåsans ytskikt ifrån kärl- och bindvävsskiktet är det oftast svårt att avgöra sjukdomens utveckling och hur den ska behandlas. För att vara säker på att hela tumören har opererats bort rekommenderas då en andra undersökning (second look) för att kontrollera att tumören verkligen är borta.
Oliver Patschan är doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus. Han har undersökt hur ofta second look genomfördes hos samtliga 910 patienter som fick diagnosen urinblåsecancer i Sverige under två år och som dessutom hade den svårbedömda tumörtypen som beskrivits ovan.
Stora skillnader mellan sjukvårdsregioner
– Det var överraskande stora skillnader mellan landets olika sjukvårdsregioner. Antalet patienter som erhöll en second look-undersökning växlade mellan 16 och 78 procent beroende på var i landet de vårdades, berättar Oliver Patschan och fortsätter:
– Skillnaderna kan eventuellt bero på olika policyer i olika sjukvårdsregioner, till exempel kan läkemedelsbehandling prioriteras istället.
Men enligt det nationella vårdprogrammet för urinblåsecancer ska ett second look-tillfälle erbjudas patienter med den aktuella tumörklassningen. Även om en del av olika skäl väljer att avstå, anser Oliver Patschan att det borde utföras fler second look-undersökningar än idag.
– Som läkare bör man överväga mycket noga innan man fattar beslut om att inte utföra en second look-undersökning.
I genomsnitt genomgick ungefär hälften av patienterna med en nyupptäckt blåstumör av den svåravlägsnade typen en second look-undersökning. Hans studier visar att patienter med kvarvarande tumörvävnad hade lägre femårsöverlevnad jämfört med dem som inte hade det (82 procent jämfört med 88 procent). Men störst var skillnaden gentemot den grupp som inte genomgick second look (76 procent).
Även behandling med läkemedel borde öka
I avhandlingen undersöktes också användningen av läkemedlet Bacillus Calmette-Guérin (BCG) hos ca 3 800 patienter med nyupptäckt urinblåsecancer med tumör av den svåravlägsnade typen:
– Studien visar att ur ett befolkningsperspektiv borde BCG användas mer i Sverige vid urinblåsecancer än det faktiskt görs. Framför allt hos patienter över 75 år och de patienter som behandlas på sjukhus med mindre patientvolym.
BCG är ett läkemedel som ursprungligen utvecklats för tuberkulos men som även är godkänt för och används vid behandling av urinblåsecancer. I studien tas ej hänsyn till livskvalitet, vilket är relevant eftersom BCG kan ge kraftiga biverkningar i form av bl.a. feber, urinträngningar och sveda vid vattenkastandet. Oliver Patschan menar dock att hälso- och sjukvården blivit bättre på att hantera biverkningar och att ge patienten stöd, och att trenden går mot ökad användning av BCG vid urinblåsecancer.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Foto: Privat
