De stora studier som undersökt hur vanligt det är med diabetiska ögonskador och hur allvarliga de blir är 20-30 år gamla. Nu ska undersökningen ANDISec kartlägga hur det är idag.

– Mycket i vården har förändrats till det bättre sedan 1980- och 90-talen. Vi vill ta reda på hur det har påverkat situationen när det gäller ögonkomplikationer hos diabetespatienterna, säger Carin Gustavsson, ögonläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö och forskare på Lunds universitets Diabetescenter.

ANDIS är unikt

Carin Gustavsson är ansvarig för ANDISec, en delstudie av ANDIS, undersökningen där alla som insjuknar i diabetes i Skåne kan delta.

ANDIS står för Alla Nya Diabetiker i Skåne, tillägget ec för eye complications.

– ANDIS är unikt i och med att alla som insjuknar, oavsett diabetestyp, är med. Dessutom kan det vara särskilt intressant att följa nya diabetespatienter när det gäller ögonkomplikationer, säger Carin Gustavsson.

Vanlig komplikation

Ögonskador (retinopati) är en vanlig komplikation vid diabetes. Från de stora äldre studierna vet man att 20 år efter diagnos har nästan alla typ 1 diabetiker ögonförändringar och nio av tio typ 2 diabetiker.
Merparten har en lindrig form av retinopati. Några få får så allvarlig retinopati att det hotar synen.

– Det man kunde se i de studierna var att risken minskade om kontrollen av blodsocker och blodtryck var bra, säger Carin Gustavsson och tillägger.

– Men idag är både blodsocker och blodtryck är bättre. Har, och i så fall hur, också förekomsten av retionpati ändrats?

Individuella skillnader

En del patienter med typ 2 diabetes har redan när de får diagnosen diabetes ögonförändringar. Hur många är en annan fråga ANDISec ska besvara.

– Det verkar också som om det finns stora individuella skillnader i risken för att få retinopati men det är inte särskilt utforskat. Detsamma gäller för risken för retinopati vid olika typer av diabetes, till exempel LADA och MODY.

Ännu en stor skillnad mot för ett par decennier sedan är att många fler i Sverige idag har utländsk bakgrund.
– Vilket sannolikt påverkar utvecklingstakten för ögonförändringar, säger Carin Gustavsson.

Mångfalden av diabetstyper

ANDIS-underökningens syfte är att kartlägga hela spektret av diabetestyper och att följa sjukdomsförloppet i respektive grupp. Detta för att jämföra vilka behandlingar som ger bäst resultat och vilka patienter som löper störst risk att drabbas av komplikationer.

– ANDIS-studiens upplägg är perfekt för att göra en studie som ANDISec, konstaterar Carin Gustavsson.

Hitta riskindividerna

ANDISec ska pågå i minst fem år. Under den tiden kommer varje patient i de rutinkontroller sjukvården gör att få sina ögonbottnar fotograferade två eller tre gånger. Det är de bilderna Carin Gustavsson ska studera för att avgöra graden av retinopati och sedan ställa den mot annan information i ANDIS, till exempel diabetestyp, ursprung, blodsocker- och blodtryckskontroll.

– Då vi lära oss att tidigt identifiera de som har stor risk att drabbas av retionpati och följa upp dem med tätare kontroller, säger Carin Gustavsson.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från diabetesportalen.se, 10 oktober 2011