Cystatiner finns i kroppens alla celler och deras naturliga funktion är att reglera aktiviteten hos vissa proteinnedbrytande enzymer, så kallade cysteinproteaser. Anders Grubb har forskat på cystatiner i snart 40 år, vilket har lett till flera intressanta spår.

Cystatin i långa kedjor – kan förklara mekanismen bakom flera dödliga sjukdomar

Ett felaktigt protein som klumpar ihop sig i hjärnans blodkärl är orsaken till hjärnblödning och för tidig död hos unga islänningar. Forskare i Lund har hittat mekanismen bakom varför proteinerna klumpar ihop sig, vilket öppnar möjligheter för utveckling av nya läkemedel. Resultaten tyder dessutom på att en snarlik mekanism kan ligga bakom Alzheimer och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Läs mer.

Dödar virus och bakterier

Anders Grubb har sedan många år forskat kring cystatiner och deras förmåga att hämma tillväxten av virus och bakterier. Baserat på den aktiva delen av cystatin C har han framställt flera små peptider som liksom cystatin C och andra cystatiner kan hämma tillväxten av virus och bakterier.

– Vi har testat 150-talet peptider grundade på cystatin C, några fungerar bra mot både bakterier och virus, andra mot endera, och några mot ingendera, säger Anders Grubb. Läs mer.

Lundamodellen – för säkrare mätning av njurfunktion

Cystatin C har även en direkt klinisk tillämpning. För att bedöma en patients njurfunktion, vilket är nödvändigt exempelvis för att rätt dosera läkemedel som utsöndras via njurarna, måste man känna till patientens glomerulära filtrationshastighet, GFR (dvs. hur snabbt blodplasma filtreras genom njurens kärlnystan).

Det kan göras på flera olika sätt men hittills har ingen metod varit tillräckligt bra. De invasiva metoderna (då man med instrument tränger in i patientens kropp) är inte helt riskfria för patienten. Man har därför under en längre tid jobbat med olika beräkningssystem, ekvationer, som baseras på att man mäter halterna av cystatin C eller kreatinin i blodet. Men även här finns problem.

Kreatininmetoden är starkt beroende av personens muskelmassa vilket gör att man får felaktiga värden för personer vars muskelmassa avviker från medelvärdet. Mätning av cystatin C är oberoende av muskelmassan men kan ge felaktiga värden hos personer som behandlas med bland annat glukokortikoider (t.ex. vid svår astma).

Anders Grubb och hans forskarkollegor föreslår nu en kombination av dessa två beräkningsmetoder som tillsammans ger mycket säkrare svar. Metoden kallas Lundamodellen. Den används, som namnet antyder, i Lund, och är på väg att införas i hela Skåne.

Nyligen fick Anders Grubb pris för bästa artikel under de senaste fem åren i tidskriften Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation. I artikeln beskriver han den nya metoden och har nu blivit inbjuden att föreläsa om Lundamodellen i USA.

– Min förhoppning är att om två till tre år används metoden globalt, säger Anders Grubb.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Eva Bartonek Roxå och Dreamstime. Illustration: Dreamstime, Maria Wahlbom och Anders Grubb.