En ny avhandling från Lunds universitet styrker teorin om ett tydligt samband mellan ämnen som frigörs i ledbrosk och reumatiska sjukdomar. På sikt kan det leda till förenklad diagnostik och nya behandlingsformer. 

Avhandlingen fokuserar på komplementsystemet, en del av kroppens immunförsvar som – trots sitt namn – av många bedöms ha central betydelse i samband med uppkomst av den inflammation i lederna som är typisk för ledgångsreumatism.

 – Komplementsystemet upptäcktes på 1800-talet, men efterhand har det visat sig att denna del av immunförsvaret har en långt mer betydelsefull roll än man från början trodde. Komplementsystemets olika proteiner och molekyler nätverkar  på ett invecklat vis med andra system och produkter i kroppen. De kan därför påverka många olika funktioner, förklarar Kaisa Happonen, doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö.

Brosk påverkar komplementsystem

I sitt avhandlingsarbete undersöker hon bland annat ett särskilt protein som finns i kroppens brosk, COMP, och om det är möjligt att använda varianten COMP-C3b:s förekomst i blodet som en tidig markör på ledgångsreumatism.

Brosket kan vid en del ledsjukdomar förstöras och frigöras från kroppens benytor, vilket innebär att COMP sprids i blodet. Hypotesen har varit att COMP-proteinet då aktiverar och försätter komplementsystemet  i obalans. Därav uppstår inflammation och ledbesvär.

– Jag har gjort patientstudier som visar på ett samband mellan COMP-C3b i blodet och att personen har någon typ av reumatisk sjukdom. COMP-C3b-nivån i blodet kunde också användas för att följa patienternas respons på behandling för ledgångsreumatism, säger Kaisa Happonen.

Fler framsteg kan ge diagnos genom blodprov

När det gäller effektiva behandlingsformer behövs ytterligare forskning kring ämnen med hämmande funktion som kan kompensera den obalans som COMP och liknande proteiner startar.

– Utmaningen ligger i att hitta hämmare som endast påverkar mindre delar av komplementsystemet. Hämmare med en bred träffbild kan skapa negativa bieffekter eftersom de även riskerar att förstöra komplementsystemet nyttoeffekter, säger Kaisa Happonen.

Studien är den första där testerna görs på blod istället för i artificiell laboratoriemiljö. Resultaten bör därför rimligen ligga närmare förloppet i patientens kropp.

Kaisa Happonens forskning visar att man eventuellt kan använda COMP-C3b för att definiera vilka patienter som är lämpliga för behandlingsformer där komplementhämmare ingår. Om forskningen gör nya framsteg kan det så småningom bli möjligt att upptäcka ledgångsreumatism tidigt genom ett enkelt blodprov.

Kaisa Happonen ingår i Anna Bloms forskargrupp vid Lunds universitet som hör till de ledande i världen när det gäller komplementhämmare.  Hon hoppas framöver bland annat kunna fördjupa sig i hur peptider (ett slags små proteiner) kan användas för att hämma ledinflammation pga. förekomst av broskämnen i blodet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 7 oktober 2011