Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet.
Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.
– Inom WHO’s internationella klassifikationssystem – ICD – är sjukdomar indelade i olika kapitel, ett för tumörer, ett för hjärt-kärlsjukdom osv. Infektionsdiagnoserna är dock utspridda över flera olika kapitel beroende på var i kroppen infektionen finns. Vi behövde därför klassa om diagnoserna för att kunna få en överblick över hela spektret av infektionssjukdomar, säger säger Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus.
Störst ökning bland de allra äldsta
Därefter analyserade forskarna data från Socialstyrelsens patientregister, för att se hur många vuxna som vårdats på Sveriges sjukhus med infektionsdiagnoser. De fann både att sjukhusinläggningarna ökade och att vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra diagnoser. Sammantaget ökade andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 procent 1998 till 21 procent 2019, som var sista året innan Covid-pandemin. Ökningen sågs i alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.
– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del säger Fredrik Resman, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus.
Behöver stärka kompetensen
Trots det pekar forskarnas resultat på en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusvård. Med tanke på de befolkningsprognoser som finns, med en ökande andel äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer fortsätta vara högt. Antalet slutenvårdsplatser har samtidigt minskat i Sverige under de senaste 20 åren.
– Detta är något som sjukvården kommer behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus, för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, avslutar Gustav Torisson.
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet