Vaccinationerna mot den smittsamma bakterien Haemophilus influenzae har varit effektiva. Men det är viktigt med fortsatt övervakning , bl.a. därför att en del bakteriestammar har blivit alltmer antibiotikaresistenta.

Det är ett par av slutsatserna i en ny avhandling från Fredrik Resman, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet.

Haemophilus influenzae finns i olika typer, den mest kända är typ b (Hib) som bl.a. kan leda till hjärnhinneinflammation och svår blodförgiftning hos små barn. Problemet var så pass stort att allmän vaccination infördes i Sverige och flera andra länder i början av 1990-talet.

Frivillig rapportering av bakteriestammar

Man har följt upp data vad gäller Hib och det infördes obligatorisk rapportering av Hib-stammar till Smittskyddsinstitutet 1996. Rapporteringen av andra typer av Haemophilus influenzae har däremot varit frivillig fram till 2007, och därför har hittills ingen säkert vetat vilken effekt vaccinationen har haft på förekomsten av blodförgiftning med sådana stammar.

Fredrik Resman har därför undersökt utvecklingen av allvarliga infektioner i tidsperioden 1997-2010. Ett stort antal sparade bakteriestammar från Stockholm, Göteborg och Skåne har möjliggjort analysen.

– Vaccinationerna har varit effektiva, och har skyddat fler än små barn. I samband med att de allmänna vaccinationerna infördes noterades drygt 30 fall per år i Skåne med allvarlig blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation av Haemophilus influenzae typ b. Bara ett par år efter införandet var genomsnittet nere på något fall om året, berättar Fredrik Resman.

Antibiotikaresistens ökar

Däremot konstaterade han en ökning av allvarliga infektioner hos vuxna, företrädesvis äldre personer som i övrigt varit friska. I dessa fall handlade det dock inte om typ b utan om andra undertyper av Haemophilus influenzae. Resultaten visar på en tredubbling av antalet fall bland vuxna, men från en låg nivå. Dessutom finns fortsatt enstaka fall av blodförgiftningar med typ b hos ovaccinerade varje år. Detta ger stöd åt en fortsatt allmän vaccination av barn, enligt Resman.

I avhandlingsarbetet undersöktes också antibiotikaresistensen hos de stammar som orsakade allvarliga infektioner.

– Haemophilus influenzae har länge varit relativt förskonade från omfattande anitbiotikaresistens, men under framför allt de senaste tio åren märks en tydlig ökning, berättar Fredrik Resman.

Text : BJÖRN MARTINSSON

Foto featurebild (spruta & ampull): Roger Lundholm

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Institutionen för laboratoriemedicin vid  Lunds universitet, 7 september 2012