Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer över 70 år bör begränsa sina kontakter med andra människor så långt det går under en tid, vars längd är oviss. Hur ska de äldre och deras nära förhålla sig under denna kris? Äldreforskaren Lisa Ekstam vid CASE försöker råda och ge svar.

Enligt Folkhälsomyndighetens direktiv bör äldre alltså undvika att träffa släktingar och vänner om det inte är helt nödvändigt. Hur ska man som berörd tänka kring det för att göra det bästa av situationen?

–  För det första är det viktigt att framhålla att personer över 70 år inte är en homogen grupp. Vi har 70-åringar som fortfarande jobbar och åker Vasaloppet och vi har 60-åringar som är förtidspensionärer och multisjuka. Det är viktigt att ha tilltro till människors förmåga att hantera krissituationer! understryker Lisa Ekstam, docent i arbetsterapi i forskargruppen Delaktighet, åldrande och vardagsliv, vid den tvärvetenskapliga forskningsmiljön CASE vid Lunds universitet.

–  Att man har en negativ syn på vad äldre klarar av skapar också ett större beroende och starkare ensamhetskänslor bland äldre personer, förklarar Lisa Ekstam, som bland annat, på uppdrag av Helsingborgs stad,  forskat för att öka förståelsen av ensamhet och betydelsen av aktiviteter bland boende på stadens vårdboenden.

Redan före Corona-krisen upplevde 65 procent av de som bor på vårdboende i Sverige att de ofta eller då och då besväras av ensamhet (Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” Socialstyrelsen, 2019). Och social isolering och ensamhet kan trigga andra former av ensamhet, som existensiell ensamhet, ensamhet som är sammanflätad med ångest och känslor av meningslöshet.

Läs även: Existentiell ensamhet – att vara ensam omgiven av många?

Personer som kan behöva stöd i en sån här situation där vår förmåga att leva med ovisshet prövas, är främst sköra och multisjuka äldre,personer med kognitiv nedsättning eller psykisk ohälsa. Det är de som lider mest av att förlora sitt nätverk av stödjande personer.

– Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk stress och psykiatriska tillstånd, till exempel oro, aggressivt beteende, isolering. I det läget är det viktigt med insatser som möjliggör bibehållandet av rutiner i vardagen och aktivitetsbalans.

Vad bör då anhöriga tänka på nu när man inte kan träffa sina äldre släktingar?

Prata med varandra om vilka behov man har. Det är viktigt att bara finnas där och lyssna, och man kan vara närvarande via telefon. Kanske prata om eventuell oro kring Corona. Eller bara ta en paus från nyhetsflöden och småprata om vardagssaker för att flytta fokus från Corona till något annat.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2019 av InternetStiftelsen använder 84 procent av alla 66 år och äldre internet. Ta reda på vilka möjligheter vårdboendet har för digitala möten, så som skype eller andra web-möten där man kan se och höra varandra. På så sätt kan man till exempel fika, äta middag och se på TV tillsammans.

Om man inte uppskattar digitala möten så kan man kanske sätta sig ner och skriva ett hederligt brev eller ett vykort till sina nära och kära. Erbjuda hjälp med att handla till exempel. Det kommer fram många  kreativa lösningar och förslag i en sådan här situation, till exempel mataffärer som håller öppet för äldre att handla när ingen annan är där.

Hur kan vårdpersonal agera för att dämpa oro och ensamhet bland de äldre?

• Personalens bemötande är viktigt. Att ha tid att sitta ner och bemöta eventuella frågor och oro. Oro bland de boende eller bland personalen sprids lätt vidare så det är också viktigt att personalen känner sig trygg och har tid för de boende.
• Kontinuitet i personalgruppen är viktig, men också en utmaning i samband med ökad sjukfrånvaro.
• Att i möjligaste mån upprätthålla vardagliga rutiner.
• Erbjud meningsfulla aktiviteter, inte vilka aktiviteter som helst. Fråga de äldre vad de vill göra. En vanlig aktivitet många på vårdboenden önskade mer av var att komma ut på fler promenader. Ta hjälp av digitaliseringen. I sociala medier öppnas det just nu upp för virtuella turer på museum, streaming av opera och andra konserter.

Text: AGATA GARPENLIND

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet