Hösten 2009 startade en av världens första och största studier av genernas betydelse vid bröstcancer vid Universitetssjukhuset i Lund.

– Nu försöker vi få de nya högteknologiska analyserna för att studera genuttryck också användbara kliniskt. Det här är också en stor möjlighet för bröstcancerforskningen, berättar Åke Borg, professor i experimentell onkologi vid Lunds universitet.

Hitta de gener som är aktiva

Med hjälp av de nya metoderna kan man både bedöma prognosen för sjukdomen och sätta in en så väl anpassad behandling som möjligt. I det projekt börjar  2010 är målet att på sikt få alla nya bröstcancerfall i södra sjukvårdsregionen studerade med så kallad mikroarray- och ny sekvenseringsteknik. 

Metoden går ut på att man samtidigt studerar alla de cirka 22000 generna i en bröstcancercell och kartlägger vilka gener som är aktiva inne i bröstcancercellerna. Tidigare har forskarna i första hand använt denna metod i forskningssyfte för att studera material från den biobank av tumörer som finns här i Lund.

Men nu berättar Åke Borg att man har fått så mycket kunskap om metoden att det är dags att försöka ta steget ut i kliniken. Gruppen har fått ett forskningsanslag från Berta Kampradstiftelsen för att starta upp de storskaliga analyserna i det så kallade SCAN-B projektet.

HER 2-genen ökar tillväxten hos vissa bröstcancerceller

Redan i dag görs det rutinmässigt kontroller av enstaka gener i tumörvävnad från alla bröstcancerpatienter, för att se om vissa av dem är ovanligt aktiva. Ett exempel är den så kallade HER2-genen som är aktiverad i ungefär 15 % av alla bröstcancerfall.

Med hjälp av HER2-genen tillverkar cellerna en så kallad receptor som en viss tillväxtfaktor kan binda till. Blir det för många sådana receptorer ökar också tillväxten av cellerna. Numera finns en antikroppsbaserad terapi med god verkan för just dessa fall. De nya analyserna har syftet att ge en ännu mer nyanserad bild av vilka gener som är aktiva vid bröstcancer.

Individanpassad behandling målet

På Onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund har man sedan länge inriktat sig på forskning om bland annat bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor med ungefär 7000 nya fall i Sverige 2008, varav drygt 1500 i södra regionen. Men med bättre behandlingsmetoder och att cancern upptäcks allt tidigare blir också allt fler friska. 

Åke Borg är en av de forskare som har gått i täten när det gäller att förstå vad som händer i cellerna och i arvsmassan när man får bröstcancer.

– Vårt mål är att denna kunskap ska kunna användas för att ställa rätt diagnos, se hur allvarlig cancern är och också kunna välja de bästa behandlingsmetoderna för varje individ.

Anpassade behandlingar för ärftlig bröstcancer

I ungefär 5–10 % av fallen har bröstcancern en misstänkt ärftlig bakgrund. Och för ungefär femton år sedan upptäcktes vad som ligger bakom ungefär en tredjedel av de ärftliga bröstcancersjukdomarna. Flera forskargrupper runt om i världen har beskrivit att det hos dessa människor fanns en nedärvd skada i någon av de gener som kallas BRCA1 och BRCA2. Hos män är en av dessa gener i sällsynta fall också inblandad vid ärftlig prostatacancer.

– Man känner ganska väl till funktionen för dessa BRCA gener i de friska cellerna, bland annat DNA-reparation. Men det finns också andra funktioner som rör till exempel östrogenets effekter på cellerna. En mutation, det vill säga en skada, i dessa gener kan alltså leda till bröstcancer i vissa fall, berättar Åke Borg.

Genom att forskarna nu har börjat förstå vad skadorna i dessa gener leder till i cellerna har man också börjat kunna ta fram anpassade behandlingar för den här typen av ärftlig bröstcancer. Just nu pågår studier av nya läkemedel som riktar sig mot de skadade funktionerna i bröstcancercellerna.

NINA HULT

mars 2010