Det står en stor kartong med hönsägg på bänken i Sofie Mohlins laboratorium. De har levererats under morgonen och snart ska de läggas in i inkubatorns 37-gradiga värme, för att embryot ska kunna utvecklas. Redan 42 timmar efter befruktningen, kan forskarna påbörja sina experiment för att studera hur cancersjukdomen neuroblastom utvecklas.
Sofie Mohlin är docent i molekylär fysiologi och forskare vid Lunds universitet. Hennes forskningsfält är tumörsjukdomen neuroblastom som varje år drabbar cirka 20 barn i Sverige och som knappt existerar hos vuxna. Några av barnen har fått cancern redan när de ligger i livmodern och de flesta insjuknar före fem års ålder. Tumörerna växer i det sympatiska nervsystemet, som börjar i binjuren och följer ryggraden med sina nervtrådar. Av alla cancerfall hos barn står neuroblastom för sju procent, men 15 procent av dödsfallen, så prognosen är dålig för många av de som insjuknar.
– Hos barn finns av förklarliga skäl inga miljö- eller livsstilsfaktorer som kan utlösa cancern, utan sjukdomen är alltså ärftlig eller spontan – det vill säga beror på ren ”otur”. Men när, hur och var under utvecklingen av nervsystemet som omvandling från normalt till cancer sker vet vi inte. Vi försöker därför förstå vilka genetiska förändringar som ligger bakom, säger Sofie Mohlin.
Studerar fosterutvecklingen ”in ovo”
För att göra detta behöver hon studera vad som sker under fosterutvecklingen. Sofie Mohlin är den enda forskaren vid Lunds universitet och en av två forskargrupper i hela Sverige, som använder kycklingembryo i sin forskning. Fördelarna med att använda ägg är många
– Nervsystemet hos kycklingembryon liknar människors och studierna kan ske ”in ovo” – i äggets naturliga miljö med näring och syre. Kycklingars utvecklingsprocess är också mycket snabbare än möss och man kan börja forskningen redan 42 timmar efter att ägget är befruktat. Det ligger också i linje med 3R-principen, då vi använder en förfinad teknik samtidigt som de vuxna djuren inte kommer till skada.
3R-principen
Alla som arbetar med försöksdjur inom EU ska arbeta efter den internationella 3R-principen:
Ersätt (replace) djur med alternativa metoder när så är möjligt
Förfina (refine) metoder och utförande så att smärta och obehag undviks
Minska (reduce) antalet djur
Fördelen är också att det finns en stor tillgång till ägg och som jämfört med möss är mycket billiga. Eftersom kycklingar enligt svenska riktlinjer inte räknas som ryggradsdjur förrän de blivit 14 dagar, är de etiska reglerna runt studierna även färre än de runt till exempel möss eller människor.
– Även om höns och människor delar 75 procent av sin genuppsättning, är nackdelen såklart att både möss och kycklingar är av ”fel art” och att resultaten därför inte helt säkert går att direkt överföra på människa. Vi måste därför säkerställa våra resultat på flera sätt som försäkrar tillförlitlighet.
Det var efter sina postdoc-studier i USA som Sofie Mohlin blev inspirerad att använda kycklingembryon i sin forskning och hon beslöt sig för att bygga upp sitt eget laboratorium i Sverige. För sina första anslagspengar köpte hon ett mikroskop och sedan blev det ett detektivarbete att hitta en äggleverantör. Det visade sig att lösningen fanns på närmare håll än hon kunnat föreställa sig, då en kollega hade höns hemma på sin gård.
Bromsgen stängs av
Genom att öppna toppen på ägget kan Sofie Mohlin och hennes forskargrupp studera fosterutveckling från en ny vinkel och har lyckats identifiera en gen som är viktig för utvecklingen av det friska nervsystemet. När denna gen förändras, påverkas de celler som ger upphov till cancer. Forskarteamet har också hittat en gen som hjälper till att förhindra att neuroblastom uppstår. Genens uppgift är att trycka ner tumörer och när genen av någon anledning släcks ner, försvinner regleringsmekanismen och följden blir en mycket aggressiv form av neuroblastom som inte många barn överlever.
– Med en djupare förståelse för tumörens ursprung, kan vi kanske ta fram biomarkörer som kan hjälpa oss att diagnosticera barn tidigare och förstå vilken prognos de har. I förlängningen hoppas vi på att dessa nya kunskaper kan resultera i nya behandlingsterapier för neuroblastom, avslutar Sofie Mohlin.
Länk till Sofie Mohlins profil i Lunds universitets forskningsportal
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
