Deprimerade och självmordsbenägna personer har låga halter av stresshormonet kortisol i blodet och saliven. De har också ämnen i ryggmärgsvätskan som tyder på ökad inflammation i hjärnan. Fynden kan bidra till att utveckla nya metoder för diagnos och behandling av självmordsnära patienter.
Det är läkaren Daniel Lindqvist från Enheten för psykoimmunologi vid Lunds universitet som lägger fram dessa resultat i sin doktorsavhandling. Han ingår i en forskargrupp som under ledning av docent Lena Brundin ser inflammation i hjärnan som en starkt bidragande orsak till depressioner. Detta är en ny teori som utmanar den gängse åsikten att den biologiska förklaringen till depression är en brist på ämnena serotonin och noradrenalin.
Inflammationen kommer först
– Men dagens serotoninbaserade läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Vi tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och sedan i sin tur påverkar serotonin och noradrenalin, säger Daniel Lindqvist.
En av artiklarna i hans avhandling visar att självmordsnära patienter hade ovanligt mycket inflammationsrelaterade ämnen (cytokiner) i ryggmärgsvätskan. Allra högst var halterna hos patienter som hade diagnosen egentlig depression eller som gjort våldsamma självmordsförsök, t.ex. försökt hänga sig.
Inflammationsdämpande till deprimerade
Forskargruppen vid Avdelningen för psykiatri i Lund ligger nu i startgroparna för en behandlingsstudie baserad på sin teori. Deprimerade patienter ska behandlas med inflammationsdämpande medel i hopp om att deras symtom ska minska.
Orsaken till den inflammation som sätter igång processen kan variera, tror lundaforskarna. Det skulle kunna vara en allvarlig influensa, eller en autoimmun sjukdom som reumatism, eller en svår allergi som sätter igång en inflammation i kroppen. Troligen krävs också en viss genetisk sårbarhet, dvs vissa genvarianter som gör somliga personer känsligare än andra.
”Utbränt” stressystem
Andra studier i Daniel Lindqvists avhandling visar att deprimerade patienter med hög självmordsavsikt hade låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Kortisolhalterna var också låga i salivprover från personer flera år efter ett självmordsförsök. Detta tolkar man som att de deprimerade patienternas psykiska lidande lett till ett slags ”utbrändhet” av stressystemet med låga nivåer av stresshormon som följd.
– Prov på blod och saliv är ganska enkla att ta och analysera. Kortisol och inflammationsämnen skulle därför kunna användas som en markör för självmordsrisk och depressionsdjup, menar Daniel Lindqvist.
Text: INGELA BJÖRCK
Pressmeddelande från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 29 november 2010.
