– De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur, säger Sölve Elmståhl, jämfört med en svenskfödd. Men lägst risk av samtliga löpte de som kom från Centraleuropa, framförallt forna Jugoslavien.

600 000 undersökta

I jämförelsen ingår drygt 320 000 svenskfödda och 307 000 utlandsfödda människor. 22 000 av dessa personer fick en höftfraktur under åren 1987 till och med 1999. Det är den gruppen som studerats närmare av Geriatriskt utvecklingscentrum.

Samma kost

Varför det är på detta sätt kan man från forskarnas sida inte klart säga. Framförallt inte när det gäller varför Finland ligger under den svenska risken.

– Vi har ungefär samma kostvanor, samma motionsvanor, utsätts för nästan samma solstrålning och har en viss övervikt, det senare utgör en viss skyddsfaktor mot att bryta höften, förklarar Sölve Elmståhl.

Annan kost

De som ursprungligen kommer från Centraleuropa har haft andra kostvanor, annan fysisk aktivitet än de stillasittande svenskarna. De har någon övervikt och en viss genetisk variation i förmågan att ta till sig D-vitaminer kan inte uteslutas.

Det är idag känt att det finns en genetisk variation i D vitaminreceptorer som påverkar aktivitet och effekt av D vitamin.

Minskar med tiden

Forskarna bakom studien, där ingår också Björn Albin och Katarina Hjelm, fann också att den positiva skillnaden minskade ju längre tid man bott i Sverige. Det vill säga risken att drabbas av höftfraktur ökade.

Men för den närmaste framtiden tror professor Elmståhl att det med den åldrande befolkningen finns hopp om en något minskad risk att bryta höften i Sverige i framtiden, åtminstone bland de nytillkomna svenskarna.

Dör i förtid

Forskarna fann också, en annan sak. De som fötts i ett annat land löpte större risk att dö i förtid.

– De hade en två år kortare medellivslängd. Det gällde även dem som kom från ett annat nordiskt land.

Man hittade ingen skillnad i de vanligaste dödsorsakerna, det var inte så att de som kom från andra länder dog mer i cancer eller hjärtsjukdom än de som var födda i Sverige. Däremot hade utlandsfödda svenskar en högre andel där den direkta dödsorsaken var okänd.

Sökte mindre vård

De som dött hade sökt vård mer sällan än de svenskfödda under sitt sista levnadsår och de hade kortare vårdtider än jämförelsegruppen.

Text: Hans-Göran Boklund.

Tidigare publicerat som ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus