Idag har var fjärde skåning från 45 år och uppåt artros och så många som en tredjedel av alla svenskar över 65 lever med sjukdomen. Men med rätt kunskap i tid går artros att både bromsa och lindra. 

Det börjar ofta smygande – en stelhet i knät på morgonen, en värkande höft efter en promenad. Men för över en miljon svenskar har ledsjukdomen blivit en smärtsam vardag. Artros räknas i dag som en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen. Flera faktorer tros ligga bakom denna utveckling.

 

– Ju äldre vi blir desto vanligare är det att drabbas av artros, konstaterar Maziar Mohaddes, överläkare inom ortopedi på Hässleholms sjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Förutom att vi blir allt äldre hör övervikt, gener och fysisk inaktivitet till riskfaktorerna. De vanligaste formerna av artros i Skåne är knäledsartros följt av höftledsartros.

Allt fler opereras

Behandlingsformerna är i första hand träning och därefter inflammationshämmande läkemedel. Först när inget av detta hjälper kan en operation bli aktuell, vanligtvis med en ledprotes. Under de senaste åren har antalet operationer med en ledprotes ökat stadigt.

– Ju större kunskap man har som patient desto större delaktighet tror jag man känner i de beslut som fattas inför en behandling. Knappt en femtedel av alla med artros blir aktuella för en ortopedisk bedömning, det vill säga att man tar ställning till en eventuell operation, och av dessa är det endast en bråkdel som sedan opereras, fortsätter Maziar Mohaddes.

Öka kunskapsnivån

Han ser det växande vårdbehovet bland artrospatienter som en viktig utmaning för vården framöver. Att öka kunskapen kring artros hos allmänheten är en betydelsefull pusselbit för att möta behoven men också att vi inom hälso- och sjukvården arbetar mer tvärfunktionellt.

– För en del är operation den bästa lösningen men för de allra flesta kan sjukdomssymtomen lindras och bromsas med hjälp av livsstilsförändring och träning. Många gånger leder artros till stelhet och många patienter upplever stelheten som värre än själva smärtan, berättar Maziar Mohaddes.

Information och träning

Grundbehandling av artros består av information och träning, vilket erbjuds i artrosskolan.

– Ett övergripande syfte med artrosskola är att öka patienters förmåga att ta hand om sig själva. Att delta i artrosskola verkar leda till att patienter med artros upplever att de kan hantera sina besvär bättre och att deras känsla av att ha makt att påverka sin situation ökar, säger Karin Sturesdotter Åkesson, fysioterapeut med specialistkompetens inom primär hälso- och sjukvård och forskare vid Lunds universitet.

Röra på sig regelbundet

Att röra mer på sig är avgörande för många och forskningen visar att man inte ska vara rädd att röra på sig även om det gör ont. Men med ledsmärta kan det vara lättare sagt än gjort att komma i gång. Därför är fysioterapeutens roll central när det gäller rehabilitering och hälsa.

– Regelbunden träning har visat sig kunna minska smärta, förbättra rörlighet och öka livskvalitet för personer med artros. Genom att bygga upp muskler som stabiliserar lederna minskar belastningen på de drabbade områdena, vilket leder till mindre smärta och bättre funktion, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

Regelbunden träning anpassad efter individen rekommenderas som grundbehandling vid artros. Träningen bör bestå av en kombination av styrka, rörlighet och kondition.

Bästa träningen blir av

– Välj en träningsform som du tycker är rolig och som är lättillgänglig, så ökar chanserna för att träningen faktiskt blir av. Det är viktigt att träningen görs på rätt sätt så det kan vara bra att få stöd av en fysioterapeut till en början, säger Karin Sturesdotter Åkesson.

Att inte träna alls, kan förvärra de besvär man har av sin artros. Detta kan på sikt leda till andra sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdom.

För länkar till vetenskapliga publikationer, se högerkolumnen (dator) eller sist i texten (mobil)

Text: HANNA FOLKEMARK ELLBORG och LISELOTTE ÖSTERLIND