Lösningen till ett brott kan ibland finnas i ljudupptagningar, men det kräver såväl en träffsäker som rättssäker bedömning. Med hjälp av logopedi, AI, matematik och maskininlärning utvecklar forskare vid Lunds universitet en metod som ska hjälpa polisens utredningar framåt.
Det började med ett telefonsamtal från utredare hos polisen.
– De tänkte utanför boxen och undrade om det fanns några på logopedutbildningen som kunde hjälpa dem med en utredning som innehöll inspelade samtal, berättar Susanna Whitling, logoped och forskare vid Lunds universitet.
Sedan fransk polis knäckte koden till Encrochat, är det inte ovanligt med inspelningar där den som talar är känd, men även andra inspelningar då man antingen vill utesluta eller bekräfta om det är samma person som talar. Oftast rör det sig då om utredning av ett allvarligt brott.
– Det vi gör i nuläget är att låta tre bedömare, logopeder, analysera tal, röst och språk i inspelningarna för att sedan kunna jämföra dem. Vi lyssnar efter flera faktorer, till exempel hur personen i fråga producerar sin röst, artikulerar, verkar röra tungan och läpparna, säger Susanna Whitling.
Det här har kunnat bistå Polismyndigheten med så kallad forensisk talarjämförelse som bevisföring.
Röstens fingeravtryck
I likhet med våra fingeravtryck och DNA innehåller vårt tal och våra röster information som kan kopplas till just oss. Talet och rösten påverkas av en kombination av faktorer, som stämbandens storlek, munhålans form, språkbruk och sättet vi använder musklerna för att artikulera ljud – och hur vi andas.
Gemene man är generellt sätt bra på att höra hur gammal en person är, hur trött eller vaken någon verkar, vilket biologiskt kön personen har, och även till viss del kroppsstorlek. Men att objektivt beskriva någons identitet genom likheter och skillnader i röst-, tal-, och språksignalen kräver specialisering.
Vi ”knarrar” olika med vår röst, vi pressar rösten lite olika mycket när vi talar, eller så kanske vi använder oss av ovanliga språkliga uttryck. Allt sammantaget blir viktiga faktorer när logopeder gör sin bedömning.
AI och maskininlärning öppnar nya dörrar
Problemet är att det finns fler förfrågningar och inspelningar än vad bedömarna hinner med. Maskininlärning och AI har öppnat möjligheten för att kunna hantera större mängder data. Detta gör det möjligt att gå igenom, leta fram och ”tagga upp” inspelningar som bedömare sedan också lyssnar på.
– Genom att kombinera traditionell logopedisk perceptuell bedömning av tal röst och språk med maskininlärning, vill vi göra det möjligt, både att skanna stora mängder data och erbjuda spjutspetsanalys. Utifrån de träffar som AI sedan lyfter ut, kan experter göra en professionell bedömning.
Träffsäker och rättssäker
Det finns etiska aspekter att ta hänsyn till. Processen behöver till exempel vara rättssäker. De som genomför bedömningarna åt polisen har tystnadsplikt, liksom alla kliniska logopeder. Visionen är träffsäker och rättssäker talarjämförelse. Tekniken för så kallad signalbehandling, som minimerar eventuella störningsmoment i inspelningarna, håller på att utvecklas och förfinas. Det kan handla om att inspelningarna är brusiga, eller att flera personer talar i mun på varandra.
– Här berikas den kliniska traditionella erfarenheten inom logopedin med signalbehandling och maskininlärning. Och det tvärvetenskapliga angreppssättet har fått ” magic” att hända, säger Susanna Whitling.
Nyckeln har varit just det tvärvetenskapliga angreppssättet. Hon samarbetar bland andra med Andreas Jakobsson som är professor i matematisk statistik, och tillsammans har de startat två bolag.
– Vi logopeder kan göra perceptuell bedömning och undersöka sannolikheten att två inspelningar innehåller samma persons tal, röst och språk. När man lägger till utveckling av specialiserad mjukvara för så kallad akustisk analys för exempelvis röstens frekvens, intensitet och tidsvariationer, så samarbetar vi med experter inom signalbehandling och maskininlärning.
Forskning och innovation ledde till start-up
Tillsammans med Andreas Jakobsson och med Greta Öhlund Wistbacka vid Uppsala universitet har Susanna Whitling startat företaget Voice Print Sweden AB, som i slutet av förra året gick in på Kungliga Ingenjörsakademins 100-lista. Där hamnar forskningsprojekt med potential att utvecklas till innovationer.
– Att komma med på IVA-100 listan i år är spännande och förhoppningsvis leder det till möten med potentiella samarbetspartners som kan hjälpa oss framåt i vårt fortsatta utvecklingsarbete. Vi har fått väldigt bra stöd från LU Innovation som hjälpt oss konkretisera våra idéer och processer. Att det är låga trappsteg till att få hjälp är ovärderligt för oss forskare. Bara det faktum att kunna prata patent med någon utan att det kostar enormt med pengar blir värdefullt, säger Susanna Whitling.
Länk till Susanna Whitlings forskning
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet