Allt fler gör botox och fillers-behandlingar i allt lägre åldrar – men långtidsstudier om konsekvenserna av estetiska injektioner saknas. Plastikkirurgen Stina Klasson möter patienter som försökt höja sina kindknotor men fått ansiktet ödelagt.

Putande läppar, rynkfria ansikten och uppbyggda kindben – exemplen på vad folk vill ändra med botox och fillers är flera. Någon exakt statistik över hur många estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar som utförs varje år saknas dock, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Botox (Botulinumtoxin) introducerades på 1970-talet och användes då mot skelning som ett alternativ till kirurgi. Även idag används det som läkemedel, till exempel mot migrän och överaktiva urinblåsor.

–Botox används brett inom sjukvård och kan exempelvis användas för att minska spasticitet hos barn som är födda med cerebral pares. Det kan också användas i behandling för MS eller stroke i syfte att minska konstant spänning i muskulaturen och därmed ofrivilliga rörelser. I samtliga av dessa fall är botox effektivt eftersom läkaren kan minska muskelaktivitet säger Stina Klasson, överläkare inom plastikkirurg vid Skånes universitetssjukhus, och docent vid Lunds universitet.

Stina Klasson använder bland annat fillers (av hyaluronsyra) för att fylla ut ojämnheter hos patienter. En patient kan ha en insjunken håla i ansiktet efter en operation. Patienter kan även få hyaluronsyra i läpparna om det läcker saliv från mungipan på grund av vävnadsförlust eller nervskada.

I dessa fall sker injektionerna på grund av medicinska orsaker och av medicinskt utbildade, och i regel mycket erfarna, utförare. Både botox och fillers är enligt Stina Klasson enkelt att sätta, inte särskilt smärtsamt och relativt lätt att lära sig att injicera korrekt.

– Till skillnad från många andra läkemedel är de lättillgängliga och dessutom inte så kostsamma, säger Stina Klasson.

Kunskapen om långsiktiga effekter begränsad

Injektioner med botox och fillers i medicinskt syfte anses generellt vara säkra, välbeprövade och effektiva behandlingsmetoder med starkt forskningsstöd.

– Kunskapen om de långsiktiga effekterna av exempelvis upprepade kosmetiska botoxinjektioner är däremot mycket begränsad, säger Stina Klasson.

Få studier görs senare än sex månader från själva injektionstillfället. I rapporten ”Long-term Effects of Repeated Botulinum Toxin Injection in Cosmetic Therapeutics” från år 2022  gick forskare igenom 22 publikationer om långtidseffekter av botox. Rapporten beskriver kompetensen om sena påföljder av upprepade kosmetiska botoxinjektioner som mycket begränsad.

– Vad vi vet utifrån hur botox används kliniskt är att om du sprutar in botox vid upprepade tillfällen i samma muskel är risken att muskeln blir svagare även när botoxeffekten gått ur. Översätter man det till estetiska ingrepp finns en risk att du tappar din mimik, säger Stina Klasson.

Även när det gäller fillers för estetiska ändamål finns en risk med upprepade eller felaktiga injektioner eftersom hudens elasticitet påverkas negativt.

– Sprutar du in större mängder, alltså pumpar upp dina läppar och tänjer ut dem, så kan elasticiteten minska och läpparna i stället börja hänga där fillern suttit, säger Stina Klasson.

Exakt när syran försvinner ur kroppen är oklart. En rapport från 2024 ”Hyaluronic Acid Filler Longevity in the Mid-face: A Review of 33 Magnetic Resonance Imaging Studies”  på 33 patienter visade spår av hyaluronsyra på flera patienter – flera år efter behandling.

Oklart hur många som drabbats

Aftonbladet, Expressen och SVT har rapporterat om personer som fått komplikationer efter fillers. Exakt hur många som drabbats är dock oklart.  Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys saknas statistik över antal personer som sökt hälso- och sjukvård för komplikationer efter estetiska behandlingar. Stina Klasson har tagit emot personer som lider av komplikationer orsakade av fillers.

– En person hade exempelvis gjort fillers för att fylla ut sina kindknotor för tio år sedan. Hen hade nu stora sår på kinderna. När patienten undersöktes fann vi då en sörja insprängd i vävnaden som tyvärr inte gick att operera bort, säger Stina Klasson.

Även hennes egna patienter som behandlats med fillers kan få oönskade effekter.

– I vissa fall har mina patienter behövt komma tillbaka efter behandling. Jag kan exempelvis ha sprutat in hyaluronsyra för att minska läckage av saliv i mungipan men fillern har blivit en knöl, en kula. Kulan behöver då tömmas. Om den inte töms är risken att läppen skadas eftersom cirkulationen hämmas, säger Stina Klasson.

Personer med botox- eller fillersrelaterade problem orsakade av estetiska ingrepp söker sig i regel till sin vårdcentral och remitteras därefter vidare till antingen hudmottagningen eller plastikkirurgiska mottagningen vid Skånes universitetssjukhus.

– Ofta vet de inte vad de har fått för slags ämne injicerat men får ett helvete resten av livet. Det okända medlet bildar bölder som skapar stort lidande, säger Stina Klasson.

Vad vill du säga till den som funderar på att förändra sitt utseende genom skönhetsingrepp?

– Ansiktslyftning, fettsugning och fettransplantationer är stora ingrepp som är potentiellt livsfarliga. Det är förfärligt att utsätta sig för de riskerna och förfärligt att så många är oinformerade om de höga insatserna. Och visst, miljoner människor har gjort botox- och fillersbehandlingar sedan 1980-talet och för de flesta verkar det gå bra. Men även här är oddsen höga och den långsiktiga forskningen finns inte än. Blir du injicerad med botox eller fillers av en person som inte vet vad den gör, inte har koll på doserna och var sprutorna ska sättas, riskerar du att få ditt ansikte ödelagt, säger Stina Klasson.

Text: SANNA TRYGG

Stina Klasson är docent vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar inte om botox och fillers. I den här artikeln uttalar Stina Klasson sig utifrån sin erfarenhet som plastikkirurg med lång erfarenhet av fillers och botox. Stina Klasson har tagit del av de studier artikeln hänvisar till.

Länk till artiklarna:

Long-term Effects of Repeated Botulinum Toxin Injection in Cosmetic Therapeutics

Hyaluronic Acid Filler Longevity in the Mid-face: A Review of 33 Magnetic Resonance Imaging Studies