Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

AI-stödd screening för bröstcancer ger högre träffsäkerhet

2025-02-18
en röntgenläkare studerar mammografibild av höger och vänster bröst
Liksom i den förra rapporten från i fjol, visade sig den AI-stödda screeningen även nu minska arbetsbördan för bröstradiologerna väsentligt – den minskade med 44 procent. Foto: iStock/thomasandreas

Nya forskningsresultat visar sig ännu bättre än de första resultaten från i fjol: AI-stödd bröstscreening hittade 29 procent fler fall av cancer jämfört med traditionell screening. Med AI-stödet hittades även tydligt fler invasiva cancrar i tidigt skede. Nu ska forskningsstudiens sista del fokusera på bröstcancer som missas i screeningen.

I augusti 2023 släpptes de första resultaten från den så kallade MASAI-studien* (Mammography Screening with Artificial Intelligence), en randomiserad studie som ska utvärdera om AI kan förbättra mammografiscreeningen. Studien påbörjades under våren 2021, och slutrapport skrivs nästa år. Nu är en andra rapport publicerad, och Kristina Lång som ansvarar för studien är glad att kunna visa på starka siffor.

Bild på Kristina Lång klädd i vit rock ståendes i en korridor. bild i halvfigur
Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammografienhet i Malmö. Foto: Ingemar Hultquist

– Sedan den första rapporten i fjol har antalet hittade cancrar vid AI-stödd screening gått från att vara 20 procent fler till att vara 29 procent fler än de som hittas genom traditionell screening, säger Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammografienhet i Malmö.

AI pekar ut misstänkta cancrar

Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, en läkarkompetens det i dag råder stor brist på. I MASAI-studien har AI fått identifiera mammografiundersökningar med ökad risk för bröstcancer. Dessa fall har sedan granskats av två bröstradiologer. Övriga undersökningar har enbart granskats av en bröstradiolog. I samtliga dessa fall har radiologen/radiologerna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden.

Den nya forskningsrapporten är baserad på resultat från nästan 106 000 kvinnor som screenats för bröstcancer. Hälften av dem har slumpats till traditionell mammografiscreening, andra hälften har fått den AI-stödda screeningen. Screeningen med AI-stöd visade sig inte bara fånga upp fler cancrar totalt (hos 338 personer jämfört med 262) utan även 24 procent fler invasiva cancrar i ett tidigt skede (hos 270 personer jämfört med 217).

– De bestod även av relativt sätt mer aggressiva cancertyper som är extra viktiga att hitta tidigt. I ett senare skede kan prognosen ha försämrats och då krävs ofta mer intensiv behandling, säger Kristina Lång, och pekar på potentiella vinster både i minskat lidande, högre överlevnad och lägre ekonomisk kostnad om dessa cancrar oftare kan hittas i ett tidigt skede.

Även förstadier upptäcktes

Även cancer i förstadium, så kallad in situ-cancer, upptäcktes i högre grad med AI-stöd – 51 procent fler sådana fall hittades (68 personer jämfört med 45). En stor del av de extra upptäckta in-situ fallen var av mer allvarlig typ som också gynnas av tidig upptäckt.

Viktigt i sammanhanget är att antalet så kallade falsk positiva inte ökade trots en ökad cancerupptäckt.

– En falsk positiv är när en kvinna blir återkallad för utredning men som sedan visar sig inte ha cancer.  Det kan skapa stor oro. Men enbart sju fler personer, motsvarande en 1-procentig ökning, fick dessa falsklarm i den AI-stödda gruppen jämfört med kontrollgruppen, säger Kristina Lång.

Liksom i den förra rapporten från i fjol, visade sig den AI-stödda screeningen även nu minska arbetsbördan för bröstradiologerna väsentligt – den minskade med 44 procent.

Cancer mellan två screeningar

Sverige har internationellt sett ett generöst screeningprogram. Alla kvinnor mellan 40 och 74 kallas till mammografi vart 1,5-2 år. Ändå kan glappet mellan två screeningtillfällen vara långt nog för att cancer diagnostiseras – trots att senaste screeningundersökningen bedömts som normal. Denna så kallade intervallscancer är nästa grupp av cancrar som Kristina Lång med kollegor ska analysera.

– Nu i december har de 106 000 kvinnorna följts i två år, vilket möjliggör för forskarna att se hur vanligt det är att få en bröstcancerdiagnos mellan två screeningbesök. Vår förhoppning är att AI-stödet ska visa sig vara till hjälp även här, säger Kristina Lång.

Baserat på resultat från MASAI-studien är förhoppningen att AI-stödet kan införas i screeningen i Skåne. Även i regionerna Värmland, Halland, Jämtland, Västernorrland och Västerbotten har eller kommer ett liknande AI-stöd att införas.

Länk till vetenskaplig publikation: ”Screening performance and characteristics of breast cancer detected in the Mammography Screening with Artificial Intelligence trial (MASAI): a randomised, controlled, parallel-group, non-inferiority, single-blinded, screening accuracy study”

 

Text: ERIKA SVANTESSON

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet