Vissa läkemedel som används vid till exempel Parkinsons sjukdom, restless legs och schizofreni kan som biverkning leda till försämrad impulskontroll. Det kan yttra sig i spelberoende, överdriven sexuell aktivitet och andra beroendeliknande beteenden. Märkligt nog påverkas inte risken för att bli alkoholberoende.

Mirjam Wolfschlag, som snart ska doktorera inom ämnet, har bland annat tittat närmare på vilka patientgrupper som löper störst risk att drabbas och hur detta hanteras av vården.

Så kallade dopaminerga läkemedel påverkar dopaminsystemet i hjärna och är viktiga i behandlingen av neurologiska symtom vid Parkinsons sjukdom, restless legs-syndrom (RLS) och fibromyalgi men också för behandling av psykotiska tillstånd vid exempelvis schizofreni. Det har också under en längre tid varit känt att dessa läkemedel kan leda till sämre impulskontroll.

– Uppgifterna i litteraturen varierar något men mellan tio och tjugofem procent av dem som tar dessa läkemedel får problem med försämrad impulskontroll, säger Mirjam Wolfschlag, doktorand i klinisk beroendeforskning vid Lunds universitet.

Det kan i sin tur öka risken för dessa personer att hamna i spelberoende. Även risken för beroendeliknande tillstånd om överdrivet sexuellt beteende, shoppingberoende eller hetsätning är vanliga.

– Märkligt nog ser vi ingen ökad risk för substansberoende som till exempel alkohol eller narkotika. Det tyder på att det förmedlas via andra mekanismer.

Restless legs – största patientgruppen

Bland dem som behandlas med dopaminerga läkemedel är personer med Parkinsons sjukdom en ganska välstuderad grupp men de utgör bara en mindre andel av dem som drabbas av minskad impulskontroll som biverkning. De flesta med denna biverkning, närmare 80 procent, led av restless legs-syndromet, RLS. Parkinsonpatienter är dessutom väl omhändertagna med regelbunden uppföljning inom specialistvården medan RLS-patienter behandlas vanligtvis på vårdcentraler.

– Det är olyckligt då de är lika drabbade som parkinsonpatienterna men uppmärksammas inte på samma sätt, varken i vården eller i forskningen. Väldigt få studier är gjorda på RLS-patienter.

Läkemedlen som är problemet

Mekanismen bakom varför dessa läkemedel ökar risken för bristande impulskontroll är fortfarande okänd. Länge fanns misstankar att det berodde på det felande dopaminsystemet som orsakar Parkinsons sjukdom men den förklaringen har man frångått.

– Idag vet vi att det är de dopaminerga läkemedlen som är problemet. Det har visats i många studier, både i våra egna och andras. Vi ser att det gäller för alla sjukdomar där dessa läkemedel används, inte bara Parkinsons sjukdom.

Mirjam Wolfschlag förklarar vidare att ingen hittills kunnat förklara signalvägarna mellan de dopaminerga läkemedlen och impulskontroll. Det finns fem olika typer av receptorer för dopamin i hjärnan, D1 – D5, och en hypotes är att det är D2- och D3-receptorerna som på något sätt är inblandade. Hypotesen stärks av att de läkemedel som visat sig ha starkast effekt på impulskontroll verkar just genom dessa receptorer.

– Vi vet också att en hel del händer i striatum, ett område inuti storhjärnan, som bland annat kontrollera rörelser men också impulskontroll tillsammans med prefrontala cortex, den främre delen av hjärnans pannlob, som har betydelse för konsekvenstänkandet. Men detta är än så länge mest spekulationer.

Svårt att prata om biverkningar

Hur stor är då medvetenheten kring dessa problem i vården? I en studie, som gjordes på patienter med Parkinsons sjukdom i Skåne, kunde Mirjam Wolfschlag visa att medvetenheten kring biverkningar var hög, både i vården och bland patienter. Däremot var kommunikationen kring biverkningarna sämre.

– Från vårdens sida är man ganska dålig på att fråga patienterna om de upplever problem med biverkningar kring impulskontroll och patienterna tar oftast inte upp det eftersom det finns mycket skam kring den här typen av beteenden.

Samtidigt är det viktigt att kommunicera kring dessa biverkningar då de till viss del går att lindra genom att om möjligt undvika preparat med hög risk att påverka impulskontrollen. Hur läkemedlet ges, i tablettform eller som plåster, kan också spela roll. En jämn dos spridd över dygnet, som fås via plåster, minskar risken för biverkningar.

Saknas bra alternativ

För patienter med Parkinsons sjukdom som upplever biverkningar finns ibland möjlighet att ersätta med andra läkemedel som inte är dopaminerga. I vissa fall kan behandling genom så kallade djup hjärnstimulering* vara relevant att prova. För patienter med RLS saknas i dagsläget bra läkemedelsalternativ vilket stärker en av de viktigaste slutsatserna i Mirjam Wolfschlags avhandling – att mer kunskap behövs kring RLS-patienter som utgör den största gruppen. På frågan vad hon skulle vilja fördjupa sig i svarar hon:

– Jag skulle vilja kartlägga signalvägarna mellan de dopaminerga läkemedlen och impulskontroll. Det skulle öppna för möjligheten att utveckla specifika läkemedel mot symtomen utan att ge biverkningar.

I förlängningen finns drömmen om ett universalläkemedel som, oavsett bakomliggande sjukdom, neurologisk eller psykiatrisk, riktar sig mot försämrad impulskontroll.

En länk till Mirjam Wolfschlags avhandling kommer att publiceras i samband med hennes disputation.

 

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

*Djup hjärnstimulering (DBS) är en medicinsk behandling där tunna elektroder opereras in i specifika delar av hjärnan och kopplas till en liten apparat som skickar svaga elektriska impulser. Impulserna hjälper till att reglera felaktig aktivitet i hjärnan och används för att lindra symtom vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom.