Alla vill må bra och ha en god hälsa. Men kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Det beror på vad vi menar med hälsa och sjukdom. Någon som har funderat mycket över det är hälsofilosofen Per-Anders Tengland.

Världshälsoorganisationen WHO:s definition av hälsa har högt satta mål. Enligt WHO innebär god hälsa inte bara att man är fri från sjukdom utan även att man är i ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande eller livskvalitet.

Den definitionen kom på plats redan 1946 och är också den Socialstyrelsen använder än idag. Men definitionen är problematisk, för vem upplever ett totalt välbefinnande?

– Ordet total i definitionen gör att hälsan blir utopisk, ingen har hälsa. Men jag gillar att WHO försöker definiera vad positiv hälsa är istället för att beskriva hälsa som avsaknad av sjukdom, säger Per-Anders Tengland, seniorprofessor vid Malmö universitet.

Skillnad på hälsans och lyckans välbefinnande

Om man vill kunna mäta hälsa verkar det sociala välbefinnandet vara det svåraste, eftersom det är oklart vad det syftar på. Men det tycks handla om våra relationer med andra människor. Vi behöver känna sammanhang, bli bekräftade och tillhöra en gemenskap. Eftersom få mätinstrument utgår från någon tydlig definition av hälsa är det svårt att mäta hälsa, och inte minst människors sociala välbefinnande. Det är ett problem för forskningen. Ett annat, om vi utgår från WHO, är att de använder just ordet välbefinnande, eller ”wellbeing” på engelska.

– WHO skiljer inte på hälsans välbefinnande och lyckans eller livskvalitetens välbefinnande. Lyckans välbefinnande påverkas av yttre faktorer. Till exempel blir jag glad om någon säger något snällt till mig, eller jag får det där jobbet jag har sökt, och tvärtom blir jag blir ledsen om jag inte får jobbet eller om jag får en reprimand av chefen.

Man kan faktiskt ha en svår cancer och ändå uppleva att man har god livskvalitet, men då beror det på lyckans välbefinnande, alltså yttre faktorer som till exempel goda relationer.

– Tvärtom kan man vara frisk och ändå ha ett miserabelt liv, och då finns det inte heller något totalt välbefinnande i betydelsen lycka eller livskvalitet.

Hälsa kommer inifrån

Hälsans välbefinnande handlar om hur kropp och psyke fungerar. Det händer inuti oss och tar sig uttryck på olika sätt: ont i knät, klåda, hjärtsvikt, eller sinnesstämningar som ångest eller lugn.

– Det handlar om hur de inre organen påverkar hur vi känner oss, till exempel att hjärtat slår i rätt takt eller att du får hallucinationer vid schizofreni.

När vi talar om hälsa menar vi ofta olika saker. För någon betyder det att inte ha någon sjukdom. För andra kan det handla om att kunna ha en fungerande vardag med familj och jobb, ibland trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Per-Anders Tengland har i sin forskning beskrivit en mer holistisk teori om hälsa, som försöker täcka in hela människan.

– Den handlar om hela människan, både om förmågor och hälsans välbefinnande men också om en mer dold så kallad ”fundamental hälsa som handlar om organen och kroppens system, som blodcirkulationen eller immunförsvaret, ska fungera. Även personens djuppsykologi ingår.

Helhetssyn på människans hälsa

Enligt den holistiska teorin har den som utvecklar de basala fysiska och psykiska förmågor som är typiska i hans/hennes kultur för ålder och kön hälsa.

– Det handlar om saker som att kunna tugga, stå, gå, prata, minnas, resonera, sova och ha ett normalt känsloregister.

Men att bara ha utvecklat de basala förmågorna räcker inte för att ha hälsan, personen måste också kunna använda dem här och nu. Ett exempel är att om jag har förmågan att gå men sedan bryter benet, då har jag inte hälsan just då även om jag förhoppningsvis kommer att gå igen om ett par månader.

I den mer dolda fundamentala hälsan, ingår även personens djuppsykologi som handlar om att personen har internaliserat en psykisk styrka.

Psykisk superhälsa med känsla av sammanhang

Den styrkan kan beskrivas med känsla av sammanhang, KASAM, en teori som Aaron Antonovsky, professor i socialmedicin, formulerade när han studerade judiska kvinnor som hade överlevt koncentrationsläger. Vissa av dem fortsatte att vara psykiskt friska efteråt trots att de gått igenom fruktansvärda trauman. Och istället för att fokusera på vad som gör en människa psykiskt sjuk, valde Antonovsky att fokusera på vad som förenade de kvinnor som var psykiskt friska. KASAM är idag ett mätverktyg som bygger på frågor om hur man uppfattar tillvaron när det gäller tre aspekter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

– Det handlar alltså om att ha en känsla av sammanhang och gemenskap, att bli bekräftad men också om att ha bra copingstrategier för att hantera svårigheter i livet.

Antonovsky menade att en människa rör sig mellan två poler – frisk och sjuk. Ser man på sig själv som en del av en meningsfull gemenskap och uppfattar sig som kapabel att hantera verkligheten, istället för ikläda sig en offerroll, är man närmare den friska polen. Men detta skiljer sig från den holistiska teorin vilken ser hälsa (att vara frisk) och sjukdom som två separata dimensioner.

Hälsa och sjukdom – olika dimensioner

Men om vi ska identifiera vad som är hälsa behöver vi också veta vad sjukdom innebär. Per-Anders Tengland beskriver det så här:

– Sjukdom är en annan dimension i min teori. Det är en typ av inre tillstånd eller process, ofta en avvikelse från det som är normalt som typiskt leder till psykiska och fysiska oförmågor och lidande.

Oförmågor tillsammans med något slags lidande blir tillsammans ohälsa, som bara är motsatsen till hälsa.

–  Men teorin är inte komplett. För graviditet är ingen sjukdom även om det är ett inre tillstånd som gör att kroppen inte fungerar som den brukar.

Alltså måste undantag göras för de normala processerna i kroppen vid graviditet, även om de förstås kan leda till ohälsa.

Att kunna definiera vad som är hälsa och ohälsa har betydelse för hur samhället tar hand om människor.

– Vården behöver kunna bedöma vilka de har ansvar för. När ett dåligt mående snarare beror på dålig livskvalitet kanske det snarare är en annan del av samhället, som socialtjänsten, som ska kliva in.

Men vad blir då svaret på frågan om man kan vara sjuk men ändå ha hälsan?

– Ja, man kan var sjuk och ändå ha hälsan, i alla fall så länge sjukdomen inte skapar alltför mycket oförmåga eller lidande.

TEXT: JENNY LOFTRUP