Bettavvikelser är vanligt bland barn och unga, men långt ifrån alla med besvär får kostnadsfri regleringsvård. Kön, socioekonomiska och var du bor kan påverka vem som faktiskt får tandställning.
– För vissa patienter innebär sneda tänder att de skäms och inte vågar skratta, prata eller le när de är tillsammans med andra. Men som tandläkare ser vi också att patientens upplevda behov inte alltid står i direkt samband med bettavvikelsens svårighetsgrad. Vissa patienter är mer påverkade än andra, säger Emma Göranson, doktorand vid Malmö universitet.
Barn och unga kan få kostnadsfri tandreglering i Sverige, men kriterierna för vem som får tandställning skiljer sig åt mellan regionerna. Emma Göranson arbetar som tandläkare och specialist på tandreglering vid Folktandvården Östergötland, där hon har studerat jämlikhet inom tandregleringsvården.
Viktigare för tjejer
I en registerstudie på 17 000 ungdomar kunde hon se att barn födda i Sverige och med föräldrar som är höginkomsttagare oftare får kostnadsfri tandreglering än de som är utrikesfödda och har föräldrar med lägre inkomst. Även generell munhälsa spelar in, eftersom man måste ha friska tänder för att få tandställning.
– Vi vet att karies är vanligare i grupper med lägre socioekonomisk status, men skillnaden i utförd tandreglering var kvar även efter att vi justerat för karies. Det tyder på att det kan finnas andra faktorer som påverkar vem som får tandställning, säger Emma Göranson.
I samma studie såg hon också en tydlig skillnad mellan könen. 31 procent av tjejerna fick tandreglering medan motsvarande siffra för killarna var 21 procent. Detta trots att bettavvikelser är lika vanligt hos killar som hos tjejer, och även förekomsten av karies.
– Det skulle kunna bero på att tjejerna är mer intresserade av behandling. Tidigare forskning har visat att tjejer upplever ett större behov och att de är mer missnöjda med sina tänder än killar.
Rättvis prioritering
Idag är efterfrågan på tandreglering stor och regionernas resurser begränsade. Tandläkarna måste vara noga i sitt urval av vilka patienter som behöver behandling mest. I pågående studier tittar Emma Göranson på hur bettavvikelser påverkar ungas livskvalitet.
– Vi behöver lära oss mer om vilka typer av bettavvikelser som mest påverkar våra ungdomar, även i relation till kön och socioekonomi. Med en ökad förståelse för de här sambanden kan vi förbättra förutsättningarna för en mer rättvis prioritering och vård.
Text: ANNA DAHLBECK
