Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Ändå är mycket fort­farande okänt kring skillnader­na mellan det manliga och kvinn­liga hjärtat. Det vill forskare på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet ändra på – med hjälp av flera studier och den senaste magnetkameratekniken.

– Den medicinska kunskapen om hjärt-och kärlsjukdomar bygger till stor del på studier gjorda på medelålders män. Men eftersom kvinnor har mindre hjärtan och annan genomblödning av hjärtmuskeln än män, är den historiska kunska­pen inte alltid använd­bar för båda könen, sä­ger Henrik Engblom, överläkare på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Han tillhör hjärt-MR-gruppen, en forskargrupp som sö­ker svar på gåtorna kring hjärt-och kärlsjukdomar. Henrik Eng­blom själv har fokuserat sin forskning på kvinnohjärtat, för att förstå varför kvin­nors hjärt-och kärlsjukdomar ter sig an­norlunda än mäns.

Ingrepp i patienten

Som konkret exempel nämner han när patienter söker vård för bröstsmärta – ett symtom som sjukvården historiskt sett ofta trott bero på kranskärlssjukdom. Dessa symtom föranleder ofta att patien­terna undersöks med så kallad angiografi, ett ingrepp via ljumsken eller handled för att röntga hjärtats större kranskärl med hjälp av kontrastmedel.

– Det är ett ingrepp som medför vis­sa risker och som därför inte ska göras i onödan, säger Henrik Engblom.

Studier har visat att mer än hälften av de medelålders kvinnor som genomgått angiografi på grund av bröstsmärta har gjort detta i onödan. Röntgen har inte vi­sat några förträngningar i de större krans­kärlen. Deras bröstsmärta har i stället be­rott på något annat, till exempel små­kärlssjuka – ett tillstånd som innebär att hjärtats minsta kärl inte vidgar sig nor­malt och därmed inte släpper igenom så mycket blod som hjärtat behöver.

– Det innebär att vi inom sjukvården behöver bli bättre på att förstå att kvinnors sjukdomsbild kan ha andra or­saker – och också bli bättre på att ställa rätt diagnos.

De minsta kärlen

För att förbättra diagnos­tiken kan den senaste tek­niken vara till hjälp. Sedan några år tillbaka använder Skånes universitetssjukhus magnetkamerateknik för att undersöka eventuella för­trängningar i de stora krans­kärlen, samt bristande funk­tion i de allra minsta kärlen. Tekniken gör det möjligt att ställa diagnos utan större ingrepp i patienten. Den innebär också att småkärlssjuka kan upptäckas och därmed eventuellt behandlas för att undvika hjärt­svikt, vilket annars kan bli konsekvensen om det inte upptäcks.

– Men tekniken används än så länge inte i så stor utsträckning inom sjukvår­den. Jag hoppas att den ska bli mer till­gänglig på fler sjukhus så att vi kan lära oss mer om småkärlssjuka och utveckla nya behandlingsmetoder.

Drabbas av hjärtinfarkt senare

En annan del av hjärt-MR-gruppens forsk­ning handlar om könshormoners roll vid kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt hos kvinnor. I snitt insjuknar kvinnor åtta till tio år senare än män i hjärtinfarkt. Tidi­gare forskning har visat att det kan bero på att det kvinnliga könshormonet östrogen har en skyddande effekt. När östrogennivåerna minskar i takt med att åldern blir högre, ökar också risken för kärlsjuk­dom och hjärtinfarkt.

För att förstå mer planeras en studie där kvinnor som har menstruation kommer att jämföras med kvinnor som inte längre har menstruation. Med hjälp av magnet­kamerateknik kommer hjärtats blodflöde att undersökas hos båda studiegrupper­na. Syftet är att få en tydligare bild av vad som påverkar sjukdomsprocessen hos kvinnor – viktigt inte minst med tanke på att prognosen för kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt är sämre än mäns.

Könshormonernas roll

– Vi vill nysta i de underliggande me­kanismerna för att bättre förstå på vilket sätt könshormonerna spelar roll. Kan vi förstå orsakerna på ett djupare plan kan vi kanske också förbättra behandling och förhoppningsvis prognosen för kvinnor, säger Henrik Engblom.

I sin forskning använder han också magnetkameratekniken för att undersöka vad som kan anses vara ett normalt blodflöde i hjärtat hos friska kvinnor. Idag finns det inga medicinska riktlinjer som skiljer på män och kvinnor när det gäller blodflödet – trots att det manliga och kvinnliga hjärtat ser olika ut.

– Vi behöver kunna förstå kvinnohjärtat både i det friska och det sjuka. Ju mer vi vet om normalfysiologin, desto större chans har vi att hitta sjukdomar och därmed rädda liv.

Text: REBECKA SJÖBERG

 

Läs också om Diana Andersson som fick en hjärtinfarkt utan att förstå vad det var

– Det var något som spände och brände intensivt i kroppen. Men jag hade inte en aning om att det rörde sig om en hjärtinfarkt.

Symtomen på hjärtinfarkt hos kvinnor kan vara mer diffusa och otydliga än hos män. Det gör det svårt att greppa vad som händer, något som Diana Andersson har erfarenhet av.

Länk till hennes berättelse: Diana visste inte att det var hjärtinfarkt