Tiden de tillbringar vid en skärm är ungefär lika lång. Skillnaden ligger främst i vad de gör vid skärmen. Pojkar spelar mer. Flickor är mer ute på sociala medier och kommunicerar med vänner.

– Men både pojkar och flickor riskerar att påverkas negativt av överdriven skärmanvändning.

Det säger Emma Claesdotter-Knutsson, överläkare vid barn-och ungdomspsykiatri (bup) i Region Skåne och forskare vid Lunds universitet, där hon bland annat forskar om hur skärmanvändning påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa.

Det är dock i förstone viktigt att notera att trenderna som tas upp i denna artikel är generella och att det finns stor variation inom respektive könsgrupp beroende på ålder, erfarenheter, preferenser eller NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), som kan bädda för en större känslighet.

Föredrar olika saker

Pojkar spenderar mer tid på datorspel och konsolspel. De tittar ofta på videor på Youtube; spel, sport eller komedi. Även om pojkar använder sociala medier, så är det inte i lika stor utsträckning som flickor och är då ofta mer aktiva på forum som Reddit och Discord.

Flickor tillbringar mer tid på Instagram, Tiktok och Snapchat, ofta för att hålla kontakt med vänner och följa influencers. De tittar också på Youtube och innehållet handlar ofta om mode, skönhet, musik och livsstil. De tenderar att föredra pusselspel, simulationsspel och sociala spel, som vanligtvis är mindre beroendeframkallande än action- och tävlingsspel.

– Studier har visat att flickor kan vara mer benägna att uppleva negativa effekter av sociala medier, som ångest och depression, medan pojkar kan vara mer utsatta för problem relaterade till spelberoende.

Överdriven användning av sociala medier kan leda till ångest, depression och dålig självkänsla, som kan förstärkas i jämförelsen med andras ”perfekta” liv och den ständiga exponeringen för andras aktiviteter. Fomo (fear of missing out) kan skapa en konstant känsla av stress och ångest.

Både hjälper och stjälper

Sociala medier kan förena människor men också leda till social isolering och vara en arena för mobbning och trakasserier.

Emma Claesdotter-Knutsson och ett forskarteam har nyligen publicerat en studie där man studerat flickor som är i behandling för ätstörning, och ifall Tiktok hjälper eller stjälper tillfrisknande från anorexia nervosa.

– Tiktok ger en känsla av gemenskap och motiverande innehåll som kan hjälpa till i återhämtningen, men dess algoritm kan också exponera användare för triggande innehåll som förvärrar symtomen.

Dras till tävlingsspel

Pojkar är mer benägna att utveckla dataspelsberoende. De dras ofta till spel som erbjuder tävling, prestation och lagarbete. Det är action-, sport- och skjutspel, och de är mer beroendeframkallande på grund av spelens belöningssystem och möjligheten till snabba framsteg.

Studier har kopplat överdrivet spelande, särskilt av våldsamma spel, till ökad aggression och irritabilitet. Dessutom kan misslyckanden i spel eller jämförelse med andra spelare leda till negativa tankar om sig själv. Och i svåra fall till ”gaming disorder”, numera en av Världshälsoorganisationen, WHO, erkänd diagnos.

Tyvärr finns det inga definitiva gränser för när skärmanvändning blir farlig, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

– Men det är viktigt att veta vad barnen gör på skärmen. Vilka spel spelar de? Vilka sociala medier är de på? Är det något de vill prata om? Det är viktigt att hjälpa barnet att sätta ramar och gränser kring användandet. Om barnet får svårt att sova och skolan, fritidssysselsättningar eller relationer påverkas, eller om det blir stora konflikter i familjen kring skärm, kan man höra av sig till bup.

Text: AGATA GARPENLIND