”Med tanke på de ökningar vi sett i självrapporterad ohälsa det senaste decenniet, framför allt hos tjejer, är det tydligt att dagens unga generation mår sämre än tidigare. Hur det sedan ska förklaras är mer komplext”.

Det säger Lisa Hellström som har sam­manställt forskningsresultat som rör ungas psykiska och fysiska hälsa i kunskapsöversikten ”Hur mår våra barn och unga? Förändringar i barns och ungas hälsa över tid”.

Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger visserligen ett gott psykiskt välbefinnande men samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress.

– Den psykiska ohälsan har ökat sedan ett bra tag tillbaka men framför allt från 2010 och framåt. Och i alla typer av hälsomätningar ligger tjejerna högre än vad pojkarna gör när det gäller ohälsa. Viktigt att poängtera att det då handlar om självrapporterade besvär, säger Lisa Hellström, doktor i folkhälsa och forskare vid Malmö universitet.

Men även när det gäller besök till barn- och ungdomspsykiatrin (bup) ser man skillnader mellan pojkar och flickor. Bland ungdomar i åldern 13–17 år som besökt bup vid minst tre tillfällen domi­nerar flickor och de vanligaste diagnoserna är då depression och ångest.

Enligt Lisa Hellström är tjejer mer benägna att rapportera när de mår dåligt. Vilket kan betyda att det finns till ett mörkertal bland killarna. Men när de sedan växer upp och blir unga vuxna, i 20-till 25-årsåldern, ser man att an­talet självmordsförsök är högre hos män än hos kvinnor.

– En möjlig förklaringsmodell är att pojkar håller inne på mer under tonåren, men att det till slut brister.

Sociala medier påverkar

Resultaten utgår från en stor europeisk undersökning (Skolbarns hälsovanor) där man ställt samma frågor sedan 40 år tillbaka och därmed kan följa måendet över en längre tidsperiod.

– Vi vet lite om de långsiktiga effekterna av sociala medier, men mycket talar för att det finns ett samband eftersom det också dök upp för cirka 15 år sedan. Och när man pratar med ungdomarna själva tar de ofta upp hur kroppsideal och en strävan efter att allt i livet ska vara perfekt. Det som visas i sociala medier påverkar dem negativt.

Resultaten visar även att ohälsorapporteringarna ökar drastiskt i 15-årsåldern. Möjligtvis på grund av ökade krav i skolan och oroliga tankar om framtiden. Den upplevda skolstressen följer nämligen samma kurva som den rapporterade ohälsan.

– En faktor i skolsystemet som kan spela in är införandet av icke-godkänt betyg, där cirka 15 procent av grundskoleeleverna idag lämnar skolan med icke-godkänt. Utrymmet för att misslyckas finns inte längre, säger Lisa Hellström.

Tydliga sömnrutiner

En anmärkningsvärd siffra är att svenska ungdomar ligger högst i hela Europa vad det gäller rapporterade sömnbesvär.

– Det finns tyvärr en normförskjutning bland framför allt äldre ungdomar att man inte behöver sova så mycket och att det till exempel är coolt att ”dygna”.

Resultat visar att flickor äter frukost mer sällan än pojkar, men också att de inte lika ofta sitter och äter mat tillsammans med sin familj.

– Att skippa frukosten kan vara ett tecken på väldigt många saker, en av dem är dålig sömn. Samtidigt finns det mycket forskning som visar att barn efterfrågar tydliga sömnrutiner och att de behö­ver oss vuxna där.

Kan vuxna stötta?

– Det låter kanske självklart, men att bygga upp en trygg relation med dem är avgörande. Det finns en missuppfattning bland många unga idag att allt ska vara på topp. Det är viktigt att prata med dem om att det inte är farligt att må dåligt eller att möta motgångar, att det är något som vi alla går igenom, säger Lisa Hellström vid Malmö universitet.

Text: MAGNUS ERLANDSSON

Artikeln publicerades första gången 20241031

 

FAKTA

Kunskapsöversikten ”Hur mår våra barn och unga? Förändringar i barns och ungas hälsa över tid

Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är:

• Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa.
• Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre.
• Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig.
• Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen.
• Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund.