För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet visar att molekylära mekanismer i tumörvävnad kan förklara varför andra får återfall.
Checkpointhämmare är en typ av immunterapi som aktiverar kroppens egna immunförsvar så att dess T-celler tar död på cancercellerna.
– Tyvärr svarar inte alla patienter bra på behandlingen och vi behöver förstå de biologiska mekanismerna som leder till resistens och återfall vid malignt melanom, säger Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi vid Lunds universitet och forskare vid Skånes universitetssjukhus, som lett studien.
Molekylära mönster
Tillsammans med forskare vid det nationella centret för cancerimmunterapi (CCIT) i Danmark har forskarna vid Lunds universitet analyserat tumörceller från patienter som fått återfall efter att ha fått immunterapi och behandlats med checkpointhämmarna PD1 och CTLA4.
Forskarna fann molekylära mönster i tumörvävnaden som förklarar resistensen. De patienter som var resistenta mot PD1-hämmare hade väldigt få immunceller, särskilt få tumörreaktiva T-celler. Deras tumörer hade också en mindre mogen, så kallad odifferentierad karaktär. Patienter resistenta mot CTLA4-hämmare hade istället fler immunceller, men många av dessa var immundämpande regulatoriska T-celler.
Nya behandlingar
Studien bidrar till en ökad förståelse för varför immunterapi inte fungerar för alla patienter och är viktig för alla patienter som kan komma i fråga för immunterapibehandling.
– I vårt laboratorium undersöker vi nu de olika mekanismerna vidare i mänskliga celler och möss. Vår förhoppning är att nya behandlingar ska kunna tackla resistensmekanismerna som uppkommer vid immunterapi med checkpointhämmare så att fler ska ha nytta av behandlingen i framtiden, säger Göran Jönsson.
Länk till vetenskaplig publikation: “Molecular patterns of resistance to immune checkpoint blockade in melanoma”
Nature Communications, April 2024
Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet