Över en halv miljon svenskar har problem med nervinklämning i handleden – så kallad karpaltunnelsyndrom – ett tillstånd som orsakar stor smärta och kan påverka livskvaliteten negativt. Nu har Lars Dahlin, överläkare inom handkirurgi vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, gjort en sammanställning av all tillgänglig forskning på området till den internationella tidskriften Nature Reviews Disease Primers.

– Trots intensiv forskning inom området vet vi inte alltid varför människor drabbas. Själv har jag under flera decennier både behandlat patienter och forskat inom området, men inser att det finns mycket kvar att lära, säger Lars Dahlin, överläkare inom handkirurgi vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.

På uppdrag av den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Disease Primers har han, tillsammans med specialistläkare Malin Zimmerman, Helsingborgs lasarett och fyra internationella medarbetare, sammanställt den senaste internationella forskningen för att sprida kunskap inom ett område som drabbar omkring fem procent av befolkningen i västvärlden.

Carpal tunnel syndrome | Nature Reviews Disease Primers

Flera orsaker

Karpaltunnelsyndrom räknas som en folksjukdom och orsakar försämrad livskvalitet. Tillståndet drabbar främst kvinnor i medelåldern, män får oftare problem lite senare i livet. Särskilt utsatta är personer med diabetes och reumatoid artrit samt kvinnor som är i slutet på sin graviditet. Gravida blir oftast av med sin nervinklämning när barnet fötts, men en del kan behöva medicinsk hjälp.

Vanligaste symtomen är domningar, stickningar och svaghet i hand och fingrar samt smärta.

I översiktsartikeln i Nature Reviews Disease Primers beskriver Lars Dahlin att det finns flera bakomliggande orsaker till sjukdomen: överansträngning av handleden i arbetet, genetiska förklaringar eller tidiga symtom på diabetes och hjärtproblem. Forskningen visar också att karpaltunnelsyndrom kan vara ett förstadium till andra sjukdomar.

Tecken på hjärtsvikt

Lars Dahlin lyfter också att karpaltunnelsyndrom, särskilt i båda händerna, kan vara ett tidigt tecken på en både ovanlig och svårbehandlad typ av hjärtsvikt, så kallad hjärtamyloidos då en ansamling av proteiner påverkar hjärtmuskeln negativt.

– Det här är ett intressant område där handkirurger forskar tillsammans med kardiologer för att undersöka sambandet. Genom att noggrant testa personer som har nervinklämningar i båda händerna kan sjukvården tidigt behandla och förebygga hjärtsvikt, säger Lars Dahlin.

Forskning visar också att karpaltunnelsyndrom även kan orsakas av förändringar i kroppens blodfetter.

Riktlinjer saknas

I sin sammanställning har Lars Dahlin bland annat kunnat konstatera att det saknas internationella riktlinjer för behandling, trots att det är en vanlig sjukdom. Lätta besvär kan gå över av sig själv, med en stödskena eller med hjälp av injektioner med kortison. Svårare fall behöver opereras.

– Utomlands görs vanligen en neurofysiologisk undersökning innan operation, det sker mer sällan i Sverige då vi ställer diagnos på sjukhistoria och klinisk undersökning. Det saknas också vetenskapliga studier som pekar på vilken operationsmetod som ger bäst resultat, säger Lars Dahlin.

Framtidens forskning

Han hoppas att forskningen i framtiden mer tydligt kommer att slå fast risker och vilka faktorer som påverkar behandlingsresultatet vid nervinklämning i handleden.

– Det är nödvändigt för att tidigt identifiera och ge vård till personer i riskzoner. Vi behöver också bättre förstå kopplingen mellan karpaltunnelsyndrom och olika faktorer som till exempel höga nivåer av blodfetter.

Text: MONNE LJUNGBERG

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus