Barnläkaren Daniel Agardh har i många år studerat sambandet mellan celiaki, typ 1-diabetes och på senare år även sköldkörtelinflammation − tre autoimmuna sjukdomar som ofta förekommer tillsammans i familjer där ett barn insjuknat. Nu driver han nya forskningsprojekt för att försöka förhindra att sjukdomarna bryter ut.

− Det känns jättebra att kunna arbeta mot ett konkret mål. Grundforskningen har lärt oss vilka faktorer som kan trigga i gång sjukdomarna. Nu hoppas vi hitta behandlingar som förhindrar att de bryter ut, berättar Daniel Agardh, över­läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Redan för tjugo år sedan startades världens största studie av typ 1-diabetes som omfattar närmare 8700 barn i två världsdelar – Teddy-studien. Men snart insåg forskarna att sjukdomen ofta hade sällskap av glutenintolerans (celiaki) och inflammation i sköldkörteln (autoimmun tyreoidit), där den vanligaste typen av sköldkörtelinflammation är hypotereos. Därför ingår idag även dessa sjukdomar i studien.

− Vi kallar dem för en triad av sjukdomar. Alla tre är autoimmuna sjukdomar som ofta före­kommer till­sammans i familjer där ett barn insjuknat, eller har höga risker att drabbas.

Mota celiaki

Sverige är ett av de länder världen med högst förekomst av både celiaki och typ 1-diabetes. Men nu ska två nya forskningsprojekt undersöka om det går att fördröja eller förhindra att sjukdomarna bryter ut.
− Vi ska ta reda på om glutenfri kost eller probiotika kan förebygga celiaki. I en annan studie vill forskargruppen undersöka om det går att stoppa typ 1-diabetes genom att tidigt försöka vänja immunsystemet vid insulin. Om vi lyckas kan vi varje år ge tusentals barn ett fortsatt friskt liv.
Celiaki, typ 1-diabetes och sköld­körtelinflammation är alla olika auto­immuna sjukdomar som kan förekomma samtidigt hos vissa människor. Auto­immuna sjukdomar uppstår när kroppens immunsystem angriper sina egna vävnader och organ.
Forskarna vet inte varför det är så och varför sjukdomarna uppstår. Men det finns teorier.
− Vi vet att både typ 1-diabetes och celiaki till hälften är genetiskt betingade. Andra hälften beror sannolikt på miljöfaktorer, till exempel vad vi äter. Dessutom tror vi att det krävs någon slags virusinfektion för att trigga i gång sjukdomarna, berättar Daniel Agardh.

Hög risk i Sverige

Andra slutsatser är att antikropparna hos dem som drabbas av sköldkörtelinflammation troligen påverkas tidigt i livet. Sedan bryter sjukdomen inte ut förrän patienten är i sena tonåren eller i vuxen ålder. Samma sak gäller för celiaki, där många går omkring med trötthet och andra diffusa symtom innan de får en diagnos. Vid typ 1-diabetes kan livshotande tillstånd uppstå vid insulinbrist om inte sjuk­domen upptäcks i tid.
Tack vare Teddy-studien kan forskarna nu konstatera att risken att drabbas av en autoimmun sjukdom skiljer sig mellan länder på grund av olika miljöfaktorer. I Sverige är risken hög.

Svenska småbarn äter mest gluten

En studie har visat att svenska barn, som senare utvecklat celiaki och typ 1-diabetes, i högre omfattning bär på enterovirus − ett vanligt magvirus som kan ge diarré. En studie kan konstatera att svenska barn under de två första levnadsåren får i sig mest gluten i världen från välling och gröt.
– De barn som äter mycket mat med gluten har högre risk att utveckla celiaki. Det gäller särskilt barn med förhöjd ärftlig risk, säger Daniel Agardh.

TEXT:MONNE LJUNGGREN

Tidigare publicerad den 16/5 2024