Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Sköldkörteln påverkar kropp och psyke

2024-05-31
Både män och kvinnor drabbas av  autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, men det är vanligare hos kvinnor. Efter barnafödande och i klimakteriet ökar risken. Foto: PeakSTOCK/iStock

Sköldkörteln påverkar varje cell, organ och vävnad. Vid underfunktion går kropp och hjärna på lågvarv. Vid överfunktion är det som att kroppen springer maraton – hela tiden.

Sköldkörteln är en fjärils­formad körtel som sitter på halsens framsida och skickar ut hormon i kroppen. Den ska pumpa ut hormon i lagom mängd för att ämnesomsättningen i kroppen ska fungera. Vid Hashimotos sjukdom utvecklas en underfunktion, hypotyreos. Graves sjukdom, giftstruma, är den i Sverige vanligaste orsaken till överfunktion, hypertyreos. Båda sjukdomarna är autoimmuna och då blir kroppen sin egen fiende. Det övernitiska immunförsvaret angriper egen vävnad, i det här fallet sköldkörteln. Båda sjukdomarna är mycket vanligare hos kvinnor än hos män och bryter ofta ut efter en graviditet eller i klimakteriet.

Mörkhårig kvinna framför rosa vägg.
Tereza Planck Foto: Jenny Loftrup

Både ärftliga faktorer och miljöfaktorer påverkar sjukdomarnas utveckling.

– Graves kan utlösas av en stark negativ händelse, en stor sorg eller en livskris. Men de flesta av mina patienter kan inte erinra sig något sånt, säger Tereza Planck, forskare och överläkare i endokrinologi vid Lunds universitet och Skånes universitets­sjukhus.

Trög eller stirrig

Genom upprepade blodprov kan man konstatera om man har över- eller underfunktion i sköldkörteln. Men sambandet mellan värdena och hur man mår är inte glasklart.

– Det finns de som har en allvarlig rubbning som vi hittar av en slump. Andra mår jättedåligt men bara har ett lätt avvikande TSH-värde.

Hypotyreos är en av våra vanligaste kroniska sjukdomar.

– När för lite hormon pumpas ut blir man mer trögtänkt, nedstämd, går upp i vikt, får högre blodfetter och förstoppningstendens. Det är också vanligt att bli frusen, att få torr hud och torrt hår och tappa hår. Man sover mycket.

Hypertyreos, överfunktion, är mer ovanlig. Vid Graves sjukdom producerar sköldkörteln för mycket sköldkörtelhormon. Då går det undan i kroppen och tankarna flyger hit och dit.

– Vid överfunktion blir man stissig, lättirriterad, rastlös, svettas och kan tappa i vikt och få hjärtklappning. Man kan få svårt att sova, bli lös i magen, blodtrycket och pulsen ökar, säger Tereza Planck.

Vid överfunktion i sköldkörteln är viktnedgång en ibland uppskattad bi­effekt, och inte alla vill äta medicin som saktar ner ämnesomsättningen. Men tillståndet ökar risken för allvarliga hälsoproblem i framtiden.

Glosögdhet svår plåga

Tereza Planck forskar främst kring Graves sjukdom och dess ögonpåverkan, endokrin oftalmopati, som orsakas av inflammation och att fett samlas i vävnader i och kring ögonhålan. I värsta fall trycker fett ögongloberna utåt och man blir glosögd.
De flesta får en lindrigare form av oftalmopati, men även det innebär att man inte kan använda ögonen som vanligt. Ögonlocken svullnar, det skaver och man blir ljuskänslig och ögonen rinner.

– Det är en jättejobbig sjukdom. Livskvaliteten påverkas i nivå med om man får cancer eller hjärtsvikt och det handlar både om utseendet och de fysiska besvären.

De flesta får tillbaka sina vanliga välfungerade ögon efter ett till två års behandling. Men det psykosociala lidandet kan ta längre tid att bearbeta. Just nu pågår en studie som tar reda på hur unga som drabbats av Graves sjukdom mår på sikt.

– Resultaten är inte publicerade än, men jag kan säga så mycket som att det påverkar hur man som ung människa tar sig vidare i livet flera år efter symtomfrihet.

Överfunktion kan svänga till underfunktion

Illustration av hur TSH, T4 och T3 hänger ihop.
TSH, tyroideastimulerande hormon, tillverkas i hypofysen. Från hypofysen förs TSH genom blodet till sköldkörteln. TSH påverkar sköldkörteln att bilda hormonerna tyroxin (T4) och trijodotyronin (T3) och det är dessa man har brist på vid hypotyreos. Hormonerna T4 och T3 styr kroppens ämnesomsättning, som är kroppens sätt att omvandla näring till energi. När kroppen fungerar som den ska styr sköld­körteln och hypofysen varandra och det bildas lagom mängd hormoner. Att TSH-värdet är förhöjt vid hypotyreos beror att hypofysen känner av att de låga halterna av sköldkörtelhormonerna T4 och T3 och signalerar genom förhöjd THS-produktion till sköldkörteln att det behövs mer sköldkörtelhormon. Illustration: Lars Neumann/iStock
Källa:1177

Om man har haft överfunktion i sköldkörteln är det vanligt att den längre fram svänger över till underfunktion. När det gäller underfunktion är det inte ovanligt att läkare pressas av patienter att skriva ut sköldkörtelhormon, även när deras värden bara är lätt avvikande eller inom det normala spannet. Men ett något förhöjt TSH-värde kan bero på många andra saker än sköldkörtelsjukdom, till exempel en infektion eller allvarligare sjukdom. Då är tillståndet tillfälligt och går ofta över utan behandling.

– Överförskrivningen av sköldkörtelhormon är ett stort problem. Överbehandling ökar risken för benskörhet, förmaksflimmer och i förlängningen stroke, säger Tereza Planck.

Få mår bättre med pressat TSH

Förskrivningen av medicin mot underfunktion har ökat markant det senaste decenniet. I Sverige har cirka 400 000 personer recept på Levaxin, syntetiskt sköldkörtelhormon. Tereza Planck har deltagit i en europeisk enkätstudie där läkare fått svara på hur de behandlar hypotyreos. Det visade sig att en del skriver ut sköldkörtelhormon på tveksamma grunder. Överbehandling kan också handla om att en för hög dos skrivs ut vid hypotyreos eller att Levaxin skrivs ut mot övervikt. Bland de som har hypotyreos är det vanligt att vilja ha en högre dos eftersom de tror att de mår bättre med ett riktigt lågt TSH-värde, något det skrivs mycket om i olika sköldkörtelgrupper på nätet.

– Det finns ett fåtal som mår bättre vid pressat TSH-värde, men de flesta gör det inte. Det kan vara svårt för läkare att stå emot om de hör av sig gång på gång. Det är ett problem att detta presenteras som en sanning på nätet.

Medicinen fungerar väl för nio av tio med underfunktion i sköldkörteln, och de upplever en god livskvalitet med behandlingen.

Inte alltid sköldkörtelns fel

För var tionde patient fungerar inte behandlingen.

– Självklart kan det finnas saker som vi inte vet om sköldkörteln och det syntetiska hormonet vi behandlar med behöver inte fullt ut kunna ersätta det kroppsegna hos alla patienter. Men en hypotes är att ganska många av dessa patienter har fel diagnos eller att man dåligt av en annan orsak.

Roten till det onda kan finnas i en annan sjukdom då samsjuklighet är vanligt mellan olika autoimmuna sjukdomar. Andra påverkas negativt av vetskapen att de har en livslång sjukdom. Det finns många möjliga skäl till att må dåligt: en depression, att det är tufft på jobbet eller jobbigt med barnen hemma. Sköldkörteln är inte förklaringen till allt.

– Alla vill inte eller orkar inte börja träna eller gå i terapi. Detsamma när det gäller att ändra sina matvanor för att kunna gå ner i vikt. Det är enklare med en medicin, säger Tereza Planck.

TEXT: JENNY LOFTRUP

Tidigare publicerad den 16 maj