Invasiva grupp A-streptokocker ökar i Sverige och kan leda till allvarlig sjukdom som sepsis. Magnus Rasmussen, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, har forskat om streptokocker i 30 år. Han ser paralleller med tidigare säsongers utbrott av sjukdomen.

– Vi vet väldigt mycket om själva bakteriens egenskaper men vi har ändå svårt att förutsäga vem som kommer att bli svårt sjuk och vem som inte kommer att bli det, säger Magnus Rasmussen.

För att komma närmare svaret på den frågan studerar han just nu förra vinterns utbrott av invasiva grupp A-streptokocker i Skåne. Det är alltid en viss typ av invasiva grupp A-streptokocker, kallad emm typ-1, som orsakar de allvarliga fallen av sjukdom. Men förra vintern fick den sällskap av en annan bakterie, emm typ-12. I år har den senare bytts ut mot streptokocker av emm typ-22.

– Olika typer av streptokocker har olika egenskaper som påverkar hur de sprids. Jag tror att de här uppstickarna, emm-12 och 22, inte återkommer efter en säsongs smittspridning eftersom människor hinner utveckla en immunitet mot dem. Men den vanliga typen, emm-1, är antagligen så stark att den kan fortsätta sprida sig år efter år.

Utveckling av vaccin

Magnus Rasmussen hoppas att hans forskning ska leda till bättre förståelse för vad som är mest avgörande för smittspridningen – bakteriens egenskaper eller människors immunförsvar?

– Den kunskapen kan vara värdefull i utvecklandet av ett vaccin mot invasiva streptokocker. De vacciner som håller på att utvecklas riktar sig mot vissa emm-typer men det mest effektiva vore ett vaccin som täcker alla typer.

Större omfattning

Även om det finns likheter med fjolårets smittspridning finns det ändå en stor skillnad: omfattningen. Under 2023 rapporterades drygt 1 300 fall i landet, jämfört med drygt 350 år 2022. Antalet allvarliga streptokockinfektioner var lågt under pandemin och det har sannolikt bidragit till lägre immunitet i befolkningen, menar Magnus Rasmussen.

– Nu är det dessutom säsong för olika vintervirus som influensa och det ökar risken för att streptokockinfektioner blir invasiva.

Streptokocker kan orsaka barnsängsfeber

Han har ytterligare ett pågående forskningsprojekt om streptokocker, där hans forskargrupp analyserar ett hundratal fall i Skåne av barnsängsfeber under åren 2014-2020, då den nyförlösta kvinnan får bland annat feber, frossa och buksmärta. I vissa fall kan barnsängsfeber leda till allvarlig sjukdom.

Även här är grupp A-streptokocker boven – och i många fall har smittspridningen skett mellan personal, som kan vara bärare utan att ha symtom, och patienten. Preliminära resultat från studien visar att det ofta är fler än en patient vid samma förlossningsavdelning som smittas.

– Har en förlossningsavdelning en patient med barnsängsfeber så behöver man vara på tårna. Det är viktigt att gå till botten med vilken bakterie det är, så att det går att stoppa smittspridningen så fort som möjligt.

Länk till vetenskapliga publikationer:

Om immunförsvaret mot streptokocker vid invasiv infektion.

Studie om riskfaktorer för allvarlig sjukdom vid invasiva streptokockinfektioner.

Abstract till en studie om utbrott av barnsängsfeber i Skåne.

 

Text: REBECKA SJÖBERG

Ingångsbild streptockocker: iStock/Dragon Claws

Artikeln är ursprungligen publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus