Om man tränar eller motionerar regelbundet minskar risken för psykisk ohälsa, särskilt depression. Men om man väl lider av depression eller ångest så är läkemedel och KBT doktorns förstahandsval. Fast även då kan träning vara ett bra komplement – för dem som orkar.

När du rör på dig händer det mycket positivt i kroppen. Endorfiner och serotonin utsöndras och ökar välbefinnandet. Samtidigt minskar stresshormonet kortisol i kroppen. Oro kan dämpas. Detta minskar risken för psykisk ohälsa som exempelvis depression och ångestsyndrom.

– För att förebygga psykisk ohälsa är fysisk aktivitet jättebra. Även mindre doser av träning – några timmar per vecka – har visat sig ha en förebyggande effekt på gruppnivå, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne.

Var femte svensk blir deprimerad någon gång under livet. Vid en depression blir människor vanligtvis mer stillasittande. Men det finns stor vinning i att försöka röra på sig så mycket det går och vårdcentralerna skriver därför ut motion på recept för mildare depressioner. Det räcker dock inte alltid med träning som behandling. De patienter som Daniel Lindqvist möter vid specialistpsykiatrin i Skåne lider ofta av djupa och svårbehandlade depressioner.

– Vid en klinisk depression är forskningen kring effekten av fysisk aktivitet mer svårtolkad. Då är läkemedel, ofta kombinerat med psykologisk behandling, grunden. Däremot kan fysisk aktivitet vara ett komplement, om patienten orkar.

Positivt även vid ångest- och psykossjukdom

Ofta finns en samsjuklighet med exempelvis ångesttillstånd som generaliserat ångestsyndrom, GAD, eller med ADHD. GAD innebär att varje dag under en längre tid känna ångest och oro för olika livsproblem, stora som små.

– När det gäller GAD så finns det lovande data som talar för att träning kan vara effektivt, men även där som komplement till mer etablerade behandlingar. Även vid psykossjukdomar som schizofreni har forskning utvärderat effekten av fysisk aktivitet.

– Där har man sett positiva effekter av träning som tillägg till antipsykotiska mediciner, både vad det gäller psykologiska och kroppsliga symtom, säger Daniel Lindqvist. Hans egen forskning handlar om att kunna skräddarsy behandlingar för depression. Hypotesen är att det finns olika slags depressioner som bör behandlas olika.

Depressioner behöver skräddarsydd behandling

I en studie som drivs av Daniels Lindqvists forskargrupp undersöks en grupp av deprimerade som har låg energinivå, svårt att njuta och att känna lust, jämfört med andra deprimerade. Nu testas ett läkemedel på dessa patienter som påverkar nivån av dopamin.

– Vi är intresserade av kopplingen mellan dopamin och depressionssymtom som glädjelöshet, energibrist och trötthet eftersom vi vet att dopamin kan påverka nervkretsar som reglerar just motivation och förmåga att känna lust. I vår nya studie hoppas vi visa att ett läkemedel som kan öka dopaminsignaleringen kan vara effektivt vid just denna typ av depression.

Genom att också kunna identifiera vissa biomarkörer i blodet skulle det bli lättare att diagnostisera olika slags depressioner.

– Vi har idag inget blodprov som kan säga vilken slags behandling som passar just en viss patient bäst. Jag är övertygad om att det finns individuella skillnader. Det handlar inte bara om läkemedel, utan även om träning och andra behandlingar, säger Daniel Lindqvist.

Text: Jenny Loftrup

(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 1 dec 2023)