Emma Jönsson är 21 år och spelar handboll i H65 Höör. Hon har korsbandsskada i båda knäna och tycker att den tio månaders långa rehabiliteringen har varit seg – speciellt den första omgången, när högerknät skadades.
Idag ska hennes rörelsemönster undersökas i labbet på tre olika sätt. För att de tio kamerorna som sitter i taket, ska kunna registrera vad som är vad på Emma, måste först närmare 40 reflexmarkörer klistras fast på kroppen.
På skärmen ser man nu Emma som en streckgumma och programmet kan börja analysera hennes steglängd, kraft, symmetri och belastning i leder.
Det dröjer inte länge förrän Daniel Benoit, som är lektor i experimentell hälsovetenskap och labbets föreståndare, ser en avvikelse på bilderna och påpekar att Emma inte belastar vänster ben på samma sätt som höger. Eva Ageberg, professor i fysioterapi med inriktning på rörelseorganen och ansvarig för rörelseplattformen i MoRe-lab, studerar också Emmas rörelsemönster. Även om hon inte ser någon påtaglig skillnad när Emma går, registrerar mätutrustningen att hon belastar vänster ben ojämnare än höger ben. Emma bekräftar att knäet är tillfälligt överansträngt efter ett träningsläger och att det troligen är därför som hon omedvetet ”skyddar” det när hon går.
Med hjälp av utrustningen kan forskarna bedöma om någon som råkat ut för en skada är redo att börja träna fullt ut. Det handlar inte bara om att bygga upp styrka, utan också om hur hela rörelsemönstret och prestationen påverkas – inte minst när man blir trött eller är rädd för att skada sig igen.
Nu får Emma flera trådlösa elektroder klistrade på sig. Dessa mäter muskelaktivering och i kombination med reflexmarkörerna kan nu forskarna analysera Emmas rörelser, och hur hon aktiverar sina muskler.
På golvet finns flera kraftplattor som registrerar hur lederna belastas och Emma får demonstrera hur hon hoppar och landar på ett ben. På så sätt kan man mäta och jämföra kraften mellan höger och vänster sida, titta på ledvinklar och hur mycket kraft som hamnar på till exempel knä respektive höft. Redan i upphoppet kan forskarna med hjälp av AI förutsäga om Emmas landning kommer att bli bra eller dålig.
När det gäller knäskador är det övervägande unga, kvinnliga idrottare som drabbas. Varför de är mer skadebenägna än unga manliga idrottare vet man inte, men det beror sannolikt på en kombination av flera faktorer och är något som forskarna nu hoppas kunna studera. Målet är att kunna utforma bra förebyggande träningsprogram och anpassa rehabilitering.
Biodex, som Emma sitter i, mäter muskelstyrka och elektroderna på hennes ben avläser samtidigt musklernas aktivering.
Har man obalans i styrka eller aktivering mellan ett friskt och skadat ben, musklernas fram- och baksida, för hög eller låg muskelaktivering kan det vara ett skäl till att man skadar sig. Kroppen fungerar som en helhet och skador på en led kan påverka hela kroppen. Därför är laboratoriet utformat för att kunna mäta funktionen i alla leder och hur de rör sig tillsammans.
Emma tar i allt vad hon kan, både när hon sträcker ut benet, men även när hon trycker ner det och Daniel Benoit justerar motståndet för att se hur det påverkar musklerna. Den här teknologin kan användas för att få mer kunskap om vad som händer i musklerna hos unga idrottare som skadat sig, jämfört med deras oskadade lagkamrater. Man kan även mäta styrka och rörelseomfång i andra leder än i benen i Biodexen.
Text: ÅSA HANSDOTTER; Foto: ROGER LUNDHOLM
(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 19 jan 2024)
Fakta MoRe-Lab
Movement & Reality lab, eller MoRe-Lab som det också kallas, är en ny testmiljö för experimentell hälsovetenskap vid Lunds universitet. Här bedrivs personcentrerad forskning – bland annat om idrottsskador – och man kommer erbjuda idrottsklubbar olika testpaket av spelare till exempel inför spelsäsongen. Om någon blivit skadad kan spelaren få en fördjupad utvärdering, för att se hur rehabilitering framskrider.
– Sverige är långt framme både inom forskning och klinik för att förebygga idrottsskador och förbättra rehabilitering. Men kunskaperna används inte fullt ut och därför behöver vi forskare bli bättre på att samarbeta med idrottsvärlden för att nå ut, säger Daniel Benoit, föreståndare för MoRe-Lab.
Labbet är inte bara avsett för forskare, utan även andra aktörer som idrottsklubbar, kommuner, hälso- och sjukvården och företag är välkomna att hyra in sig.
