Ett blodprov som avslöjar vad du brukar äta och som leder till kostråd speciellt anpassade för dig. Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt och skulle kunna minska din risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar utgör främsta orsaken till förtida dödsfall, både i Sverige och i resten av världen. Diabetes typ 2, som är en folksjukdom, är en riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdomar.
– Problemet är att så många insjuknar trots att många fall går att förebygga, säger Einar Smith som är läkare vid Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet
Hjärtvården har visserligen förbättrats avsevärt de senaste årtiondena, med färre som insjuknar i hjärtinfarkt och fler som överlever. Det beror till stor del på bättre medicinering men i förbyggande syfte spelar även kosten en stor roll.
– Information om hälsosamma kostval finns tillgänglig men följs inte i tillräcklig utsträckning. När det gäller kosten så ser vi snarare att det går åt fel håll. Både övervikt och metabola syndromet ökar i befolkningen.
Metabola syndromet
Metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken för att drabbas av främst hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Dessa faktorer kan vara övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och förhöjt blodsocker.
Bättre värden motiverar
Einar Smith menar att det därför är viktigt att hitta personer som är i riskzonen för hjärtsjukdom och diabetes och erbjuda dem anpassade kostråd. Och för att kunna hitta dem behövs nya verktyg.
En av kostforskningens stora utmaningar är att dokumentera vad folk äter. Det sker oftast genom att studiedeltagare fyller i matdagböcker eller svarar på olika enkäter. Problemet är att många tenderar att överskatta det nyttiga man äter och underskatta det onyttiga. Eller att man äter mer hälsosamt under perioden man för en matdagbok. Stora befolkningsstudier har visserligen visat på samband mellan hälsosamma kostval och risken att utveckla hjärtsjukdom eller typ 2-diabetes men det gäller i första hand på gruppnivå. För att hitta enskilda individer i riskzonen behövs därför objektiva mått som inte bygger på självskattning.
Underlag för kostråd
Einar Smith har valt att studera metaboliter, det vill säga ämnesomsättningsprodukter, i blod. Kroppen bryter ner maten som vi äter till dess minsta beståndsdelar, metaboliter. Dessa kan sedan mätas i blodet och på så sätt ge information om vad personen har ätit.
– I framtiden skulle metoden kunna användas som underlag för kostråd. Min erfarenhet som läkare är att om man kan visa på provsvar, och att värdena faktiskt ändrar sig efter att man gjort någon form av förändring, så ger det bra återkoppling och patienten känner sig motiverad.
Detta har också visats i en finsk studie där personer med förstadium till diabetes fick antingen allmänna kostråd eller samtal med dietist som gav mer riktade råd. Den senare gruppen minskade stort sin risk att utveckla diabetes medan effekten var betydligt mindre i gruppen som endast fått allmänna kostråd.
Hela mönster bättre
Einar Smith har hittills genomfört två studier som ska ingå i hans doktorsavhandling.
I den första studien hämtades data från den stora populationsstudien Malmö Kost Cancer, MKC. Datainsamlingen skedde mellan 1991 och 1997 då det gjordes en noggrann kartläggning av deltagarnas kostvanor och det togs blodprover. Dessa finns sparade och har nu analyserats med avseende på metaboliter. Dessutom finns dokumentation om studiedeltagarnas hälsa och eventuella sjukdomar de drabbats av sedan studiens början på 1990-talet. Allt detta sammantaget gjorde att Einar Smith och hans kollegor kunde börja undersöka eventuella samband.
De hittade fem metaboliter som var positivt kopplade till hälsosamt ätande, och de flesta var också kopplade till minskad risk för hjärtinfarkt och förtidig död. Men hälsosamt ätande handlar om hela kostmönster snarare än enstaka ”superlivsmedel”. Forskarna bestämde sig därför att gå vidare med att göra en samlad mätning av ett stort antal metaboliter, att undersöka hela mönster i stället för enstaka metaboliter.
– Vi ville undersöka om man utifrån ett mönster av metaboliter kunde göra en uppskattning av hur hälsosamt eller ohälsosamt folk äter och om det gick att koppla till en framtida risk för sjukdom.
Såg en koppling
Den här gången utgick forskarna från en annan populationsstudie, Malmö Offspring Study (MOS) och lyckades identifiera ett mönster av metaboliter som var kopplat till ett hälsosamt ätande. Detta mönster testades sedan på den andra studien, MKC.
– Och vi såg en koppling! Mönstret som vi tog fram i MOS var starkt kopplat till risken för hjärtsjukdom och diabetes typ 2 i Malmö Kost Cancer-studien. Och tydligast var kopplingen till den femtedelen, eller kvintilen, av studiedeltagarna som uppvisade det minst hälsosamma ätmönstret, säger Einar Smith.
Riktade kostråd
Hans tankar kring framtida tillämpningar är att man utifrån ett blodprov ska kunna identifiera personer från en eller två av de kvintiler som löper störst risk att bli sjuka och ge riktade kostråd för att minska framtida risker för sjukdom och förtidig död.
– Jag vill använda min forskning till att hjälpa dem som behöver det mest. Jag hoppas kunna bidra med att upptäcka nya sätt att använda metaboliter på, säger Einar Smith.
Läs mer om avancerade terapier och precisionsmedicin
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
FAKTA Hälsosam kost
Att äta hälsosamt enligt de nordiska kostrekommendationerna innebär:
MER av:
- Grönsaker, frukt och bär
- Fisk och skaldjur
- Nötter och frön
- Rörelse i vardagen
MINDRE av:
- Rött kött och chark
- Salt
- Socker
- Alkohol
BYT gärna:
- Vitt mjöl -> fullkorn
- Smörbaserade matfetter -> växtbaserade matfetter och oljor
- Feta mejeriprodukter -> magra mejeriprodukter
Källa: Livsmedelsverket