Hur mycket har du sovit i natt? Den frågan är svårare att svara på än vad du kanske tror – ofta uppskattar människor att de sovit mer än vad de faktiskt gjort. Därför ägnar sig forskaren Thomas Svensson åt att hitta sätt att mäta sömn rent objektivt, med hjälp av aktivitetsmätare.

En stor del av dagens sömnforskning baseras på att studiedeltagare får fylla i så kallade självskattningsformulär om sin sömn. Formulären ser olika ut beroende på studie, men vanliga frågor kan exempel­vis handla om hur länge studie­deltagaren sovit, hur många gånger studie­deltagaren vaknat under natten, om hen har svårt att somna eller vakna, och om hen känner sig utsövd.

Underlaget gör att forskarna kan se mönster kring studiedeltagarnas sömn, och sedan dra generella slutsatser kring det. Men självskattningsformulär för med sig utmaningar.

– Det är svårt för individen att ha en fullständig överblick av sin nattsömn. Det blir en

subjektiv bedömning som kanske inte alltid stämmer överens med verkligheten. Ofta tenderar man att ange att man sovit lite mer än vad man faktiskt gjort, säger Thomas Svensson, forskarstuderande vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö vid Lunds universitet.

Sover inte som hemma

Därför ägnar han sin forskning åt att försöka hitta sätt att mäta sömn objektivt, i en så naturlig sömnmiljö som möjligt.

– Ibland bedrivs sömnforskning genom att studiedeltagaren kommer till ett medicinskt centrum, får elektroder påkopplade och så mäts hjärnaktiviteten under natten. Men eftersom det inte är en naturlig miljö blir den därför inte helt representativ för hur personen verkligen sover.
Thomas Svensson och hans forskar­kollegor använder sig i stället av olika sorters aktivitetsmätare, som studie­deltagarna får ha på sig när de sover hemma i sina egna sängar. Forskningen görs under fem års tid på 1 600 personer i Japan. Att det blev just Japan beror på att alla anställda i landet genomgår en årlig hälsokontroll, och det innebär att det finns gott om patientdata kring bland annat livsstilsvanor att jämföra sömnresultaten med. Målet är att forskningen ska kunna leda till att sjukvården kan ge bättre råd kring sömnvanor och livsstilsförändringar, för att på så sätt minska risken för att individer utvecklar olika sjukdomar.

– Genom att mäta sömnen ofta och precist, blir det mer tillförlit­liga samband mellan antal sömntimmar och risken att utveckla sjukdomar som exempel­vis diabetes och kranskärlsjukdom. Och om en person som är i riskzonen kan få kunskap om vilken roll sömnen spelar så tidigt som möjligt, går det förhoppningsvis att undvika många sjukdomar och psykisk ohälsa.

Sömnens kvalitet svår att mäta

Thomas Svensson tror också att en objektiv mätning av sömn kommer att underlätta för mer individanpassade rekommendationer kring sömn och livsstils­vanor. Ett exempel är vilken roll fysisk aktivitet spelar för individers sömn.

– I vår forskning undersöker vi om det går att dra slutsatser kring vilken tid på dygnet man är fysiskt aktiv och hur mycket man sover. Får man fram ett mönster kring det kan individen eventuellt styra sin fysiska aktivitet utifrån ett sätt som gynnar sömnen.

Med hjälp av aktivitets­mätarna får forskarna svar på hur mycket studiedeltagarna faktiskt sovit. Men när det gäller att få en tillförlitlig uppfattning av sömnens kvalitet, behöver de fortfarande använda sig av självskattnings­formulär.

– Där behöver vi fortfarande förlita oss på studiedeltagarnas egna bedömningar eftersom tekniken inte är tillräckligt utvecklad än för att fånga det på ett helt tillförlitligt sätt. Men förhoppningen är att även sömnkvaliteten ska kunna gå att mäta på ett objektivt sätt framöver.

TEXT: Rebecka Sjöberg