Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig – och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid Lunds universitet, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår.
Artikeln ingår i temat ”Kvinnors hälsa”, ursprungligen publicerat av Lunds universitet, och som vi nu återpublicerar med anledning av internationella kvinnodagen 8 mars
Pernilla Ny har i många år mött kvinnor i klimakteriet – kvinnor som inte sällan tas på sängen av värmevallningar, svettningar, torra slemhinnor och ömmande leder.
– Det finns ett stort behov av korrekt och uppdaterad information kopplat till vad som kan göras vid lättare såväl som svårare klimakteriesymptom. Att det till exempel är effektivt med styrketräning tre gånger i veckan mot vallningar och svettningar, det är evidensbaserad kunskap, säger Pernilla Ny.
I sitt jobb som barnmorska på en mottagning för sex- och samlevnad, bemöter hon alla de kvinnor som söker för klimakteriebesvär på samma sätt. Ett frågeformulär fylls i, och sedan får kvinnan berätta vad som bekymrar dem mest med tillståndet. Pernilla Ny ställer sedan frågan ”vad vill du att vi fokuserar på idag?”. Hon berättar om hur kroppens normala fysiologiska förändring ser ut, och ger råd till kvinnan framför sig om hur just hon kan försöka lindra sina symptom.
Förbättrad information och vägledning
Pernilla Nys professionella erfarenheter speglas väl i Socialstyrelsens rapport som kom ifjol, ”Vård och behandling vid klimakteriebesvär i primärvården samt i den gynekologiska specialistvården”. Slutsatserna i den är bland annat att det behövs både förbättrad information och vägledning till kvinnor om klimakteriebesvär och ett nationellt kunskapsstöd till vården om råd, stöd och behandling. Rapporten lutar sig även mot en enkät som cirka 2000 kvinnor i åldern 50-59 år besvarat. De vittnar i sina svar om att nästan alla har eller haft något besvär av klimakteriet, främst med värmevallningar eller svettningar som lite mer än 60 procent hade måttligt till svåra besvär av. Sju av tio hade haft sömnproblem och över hälften av kvinnorna uppgav att de haft led-, muskel- och ryggbesvär. Lika många upplevde sexuella besvär.
Drygt fyra av tio hade sökt vård eller råd inom hälso- och sjukvården. Och det är vid denna tidpunkt som det skiljer sig över landet vilken vård som finns att få – om ens någon.
– Som rapporten visar är klimakterievården orättvist fördelad över landet, och det är få personer som jobbar med detta. Det finns även en utbredd rädsla för hormonbehandling på grund av äldre studier som pekat på ökad risk för svåra biverkningar. Detta behöver vi prata mer om, säger Pernilla Ny.
Komplexa behov
Målgruppens behov är komplexa, betonar hon. Många kvinnor i åldern runt klimakteriet har utmanande situationer. Kanske är föräldrarna gamla och sjuka. Barnen bor fortfarande hemma, och såväl de som hemmet ska hinnas med. Jobbet kan vara påfrestande. När könshormonerna samtidigt sjunker kan det bli övermäktigt, inte minst för alla som redan lever med en depression, säger Pernilla Ny.
– Att då få tala med någon som är insatt i ämnet och kan bringa lite ordning i allt som upplevs beskrivs av dem jag möter som jätteviktigt. Alla kvinnor behöver få med sig en strategi för hur hon nu går vidare. Ibland blir det aktuellt att rekommendera även annan vård, säger Pernilla Ny.
Populär klimakteriekurs
Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa heter den kurs som nu i vår ges vid Lunds universitet för andra gången. Liksom till kursen i fjol har söktrycket varit högt: över 400 sökande till ett sextiotal platser. Den sökande behöver ha en minst treårig vård- eller hälsovetenskaplig utbildning. Efter de avklarade 7,5 poängen kan den studerandes kliniska arbetsplats bli ackrediterad som klimakteriemottagning – något som hittills saknas i de flesta av landets kommuner. Pernilla Ny gläds åt kursens söktryck.
– Kvinnor i klimakteriet har mycket frågor och behöver stöd och information. Men vårdpersonal upplever många gånger sig sakna fördjupad kunskap inom ämnet, vilket då blir möjligt med denna kurs.
Text: Erika Svantesson
Artikeln är tidigare publicerad i LUM, Lunds universitets magasin nr 1, 2023
Fakta om klimakteriet
Klimakteriet är en period som äger rum före och efter den sista menstruationsblödningen, menopausen. Klimakteriets längd kan variera från ett par månader till över 10 år och kan orsaka besvär kopplade till en minskad produktion av könshormonet östrogen.
Värmevallningar och svettningar samt torra och sköra slemhinnor i underlivet är de besvär som främst kopplas till de sänkta östrogennivåer som kännetecknar klimakteriet. Även sömnproblem, nedstämdhet, led-, muskel- och ryggvärk, trötthet samt sexuella besvär är vanliga.
Upplevelsen av klimakteriet är individuell. Behovet av behandling utgår från kvinnans upplevelse av hur livskvaliteten påverkas av besvären.
Socialstyrelsens kartläggning från förra året visade att uttag av förskrivna systemiskt verkande hormonläkemedel var vanligare i vissa delar av landet än i andra. Även andelen kvinnor som besökt en gynekolog för sina klimakteriebesvär varierade i landet.
Källa Socialstyrelsen
